Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER SENARE DELEN AF 1400-TALET. 933
konungen, Danskar, drabanter dertill
jag ej spara eller frukta vill.
Viljen I alle göra så,
så måtte vi strax närmare gå
och följas åt alle i sänder.
Viljen I så göra, så räcken upp edra händer.»
De voro i hjertat alle tröste
och svarade alle med ett röste:
»vi vilja alle göra så,
med Guds hjelp alle faste stå,
vi vilja vår sak för Gud klaga
och i Guds namn åstad draga.»
Deras hjertan var utan tunga,
ty begynnade de alle sjunga
och gjorde sig godan lisa
och qvado sankt Örjans visa:
»i Guds namn farom vi,
hans nåder begära vi.
Nu draga vi till Stockholms by,
Gud gifve k. Kristiern ej ville bort fly.»
De lösen och märke å lade,
hvad det var hvar den andre sade.
Somlige hade qvistar och somlige halm.
Alltså användes inom samme här lösen, och dessutom satte man
ett märke på någon lätt synlig del af drägten, antagligen i allmänhet
på hufvudbonaden, för att i stridshvimlet känna vän från fiende.
Eget är endast, att icke ett och samma märke var antaget för alle. 1
K. Kristiern hade ordnat sin här i tre delar: en låg qvar på
skeppen, en stod uppe på Brunkeberget, en stod åt Klara kloster
till. Från det sydöstra hörnet af berget gick en bro öfver till
Käpplingeholmen och möjliggjorde således förbindelse mellan centern och
flottan.
Den 10 oktober klockan 11 på förmiddagen börjades slaget. Hr
Sten anföll den härafdelning, som stod närmast i hans väg och i öfrigt
var lättast åtkomlig, den som stod nedanför åsen åt klostret till. Under
det han trängde fram norrifrån, gjorde Stockholms borgare ett utfall
med 2,000 man. I första rycket’ fingo de den store skärmen, hvilken
de antände. Striden blef hård, men borgarne måste småningom draga
sig åt klostersidan. Ehuru den danske hären der sålunda var anfallen
från två sidor, måste hr Stens baner draga sig tillbaka. Svenskarne
samlade sig emellertid och började ett nytt anfall; denne gång synes
det varit riktadt mot höjden, ty anfallet säges uttryckligen vara vändt
mot konungen sjelf, hvilken genom ett hakebysselod fick tre tänder
utslagna. Danskarne försvarade sig kraftigt; Svenskarne förlorade sitt
1 Detta var länge sed. Vid anfallet på Riga satte k. Gustaf II Adolf en
halmknippa i hatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
