Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
942 KRIGFÖRINGEN
Baneret utlemnades från domkyrkan i november månad 1495.
I ty utsände de gode herrar i Uppsala bo
alle Svenskar till hugnad och ro,
erkebiskop Jakob och kapitlet också,
sancti Eriks baner i Klara kloster att stå.
Så måga månge åthöra,
huru sankt Eriks baner läts af Uppsala föra.
Stor procession af Stockholm utgick,
då riddar Sten detta baner undfick,
Jag såg der så underlig låt,
stor sorg och storan gråt
både af qvinnor och man,
tårar af deras ögon utrann,
då riddar Sten detta baner tog,
honom följer allmogen som en skog,
både munkar och prester,
riddare och svenner ju de bästa
i bykyrkan in,
många med blek kind.
Hr djäkn Mattis, mäster Erik, doktores två,
det baner satte å sankt Örjans altare då,
riddar Sten på båda sina knän nederföll,
Gud i himmelrike var alle Svenskar huld.
Han det baner annammar med storan ståt
och så med sorg och mycken gråt.
Baneret fördes således först till sankt Klaras kloster, som låg invid
vägen från Uppsala till Stockholm, och der afhemtades det i högtidlig
procession af hr Sten, som dock ej fick mottaga det förr än i den
helige Nicolai kyrka. Det är ganska eget, att detta baner, som säges
vara utlemnadt med mycken gråt och således ansågs vara ytterst
dyrbart, aldrig omtalas i den föregående tiden. Var det verkligen ett
minne från den helge konung Eriks dagar, sedan dess bevaradt i den
gamla domkyrkan i det forna Uppsala, efteråt i nya Uppsalas
domkyrka? Huru såg det ut? I Knifsta kyrka i Uppland förvaras ett
altarskåp, i hvilket förekommer en snidad bild af den helge kung
Erik, som håller i sin hand en fana med tre kronor. Skall denna
fana föreställa sankt Eriks baner, är detta ett bevis att baneret icke
är af hög ålder, då de tre kronorna insattes i det svenska vapnet först
under k. Albrekts tid.
Den 18 november gick flottan till sjös. Stormarne rasade och
man måste söka sig hamn inom skärgården. Man uppförde riskojor,
för att få skydd mot ovädret. Den 24 gick flottan åter under segel,
men skingrades snart af en våldsam storm, en del skepp måste vända
åter, andra drefvos till Åland eller Nyland. Vintern blef ytterligt sträng,
och månge voro de som fröso ihjäl. Ej mindre än 350 man lågo qvar
i Stockholms skärgård utan att kunna komma öfver, 200 blefvo
infrusne, föga mera än 900 kommo fram. Proviantskeppen lågo infrusna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
