- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
944

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

944 KRIGFÖRINGEN

Tuna, en erkebiskopens gård i Vaxholmstrakten, tågade han till
Uppsala, der han började belägra erkebiskopens gård. Han hade svåra
bössor, och gården måste efter fjorton dagar uppgifvas. Han tågade
derefter mot erkebiskopens starka fäste Almarestäk, hvilket belägrades.
Linköpingsbiskopens slott Rönö intogs och brändes. Biskopsgården i
Linköping belägrades. Omsider var k. Hans färdig. Elfsborg belades
den 8 juli och måste efter ett synnerligen tappert försvar gifva sig
den 29 september. Sjelf ryckte konungen genom Skåne och Blekinge
till Kalmar, hvilken stad redan efter de första fientliga skotten öppnade
sine portar. Kalmar slott, Borgholm och Stegeborg lemnades åt
konungen. Hr Sten, som fortsatte belägringen af Almarestäk, belade nu
äfven Stäkeholm och Örebro. I augusti sände konungen en del af
sine tyske knektar — somlige af dem voro ytterst illa kände —
sjöledes till Roslagen, hvarifrån de ryckte fram mot Stäket. Hr Sten,
hvars skara minskats, eftersom allmogen den tiden sysselsatte sig med
jordbruket, nödgades då upphäfva belägringen. Stockholms slott
belägrades af konungens folk och hans anhängare. Dalkarlarne, som
kommit till undsättning, hade att utkämpa en blodig strid vid Rotebro.
När belägringshären vände derifrån tillbaka med några tagna fanor,
trodde hr Sten, att Dalkarlarne segerrikt trängt ända fram till
Stockholm. Han gjorde derföre ett utfall med 3,000 man, men detta blef
tillbakaslaget. Sjelf räddades han genom sin stridshäst, som simmade
med honom genom strömmen till en vattenport i slottet.

I slutet af september seglade konungen från Kalmar och landsteg
vid Värtan. Han hade ännu månge motståndare inom landet. Han
saknade penningar till sold — endast ryttarne skulle hafva 15,000
gyllen i månaden —, och vintern tillstundade. Kriget ändades genom
underhandlingar.

I augusti 1501 tog sig missnöjet mot k. Hans uttryck i en
resning. Allenast isolerade krigshändelser förekommo, ty konungen hade
inge kraftige hjelpare. Hans försök att härja å Östgötakusten gjordes
om intet, ty hr Svante hade anordnat vårdkasar och annan vård.

Dalkarlarne reste sig, Vesterås slott belägrades af Gestringar och
Helsingar. Örebro slott belägrades. Bergqvara hus, der hr Arvid
Trolle bodde, belägrades af hr Svantes svenner: hr Svante hade kort
tid förut drifvit samma politik som hr Arvid. I förre hälften af
oktober börjades belägringen af Stockholm, både från Norrmalm och
Södermalm. De tyske ryttarne från Stockholms slott 1 gjorde utfall,
men blefvo från båda hållen slagne tillbaka. En vådeld utbröt i staden.
Belägringshären ryckte in genom de för vattenhämtning öppnade
portarne och släckte branden; då var dock en fjerdedel af staden
nedbrunnen. Nu kunde belägringen af slottet bedrifvas med större allvar.

1 Besättningen på slottet säges hafva varit 900—1,000 man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0944.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free