Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BÖRJAN AF 1500-TALET. 947
vid stranden varit till spillo gifna. Prins Kristiern brände Elfsborg
och nya Lödöse. Otaliga långs elfvens strand liggande lik förpestade
luften.
Prins Kristiern tågade till Örestens fäste, hvilket måste gifva sig
mot löfte om fritt aftåg, och fästet brändes. I slutet af juli vände den
danske hären tillbaka.
Hr Sten hade återvändt från Finland och begifvit sig till vestra
Sverige. Under slutet af augusti och början af september belägrades
Varberg. Denna belägring ledde icke till något resultat.
Vintern till år 1503 användes till rustningar. Från tvänne håll
skulle man anfalla Danskarne. Sjelf tågade hr Sten in i Blekinge, der
Lyckå slott afbrändes i början af mars. Sju dagar derefter börjades
belägringen af Kalmar; icke blott slottet tillhörde Danskarne, äfven
staden hade föregående år förnyat trohetseden till k. Hans. I
Borgahamn brändes tre skepp, tillhöriga fogden på Borgholm, på det att
han icke skulle kunna komma Kalmar till hjelp. Hemming Gadd
ledde belägringen. Från staden gjordes täta utfall, men borgarne måste
efter åtta veckors belägring gifva sig den 9 maj. Belägringen af slottet
drog ut på tiden. I augusti kom k. Hans med tolf skepp till Kalmar
och besköt staden dag och natt, dock utan att göra nämnvärd skada.
Två utfall mot staden från slottet tillbakavisades.
I norra Bohuslän var svensken Nils Ragnvaldsson på Olofsborg
herre, och hr Svante trängde under våren 1503 in i Norge. Af någon
varaktigare betydelse blef emellertid detta icke.
Mot slutet af året följde hr Sten och hr Hemming m. fl. den
danska drottningen till Halmstad. Återresan togs öfver Forsheda,
Vernamo och Skillingaryd — således efter Laga-stigen — till
Jönköping, hvarest hr Sten afled. En hans tjenare reste, iklädd hans dräkt
och prydnader och föreställande riksföreståndaren, i en täckt släde från
Jönköping öfver Grenna — således icke den vanlige Holavedsvägen —
och Stegeborg till Stockholm. Hr Stens döda kropp fördes i en annan
släde, inlagd bland tio eller tolf bockskinn och andra hudar i
köpskaps vis’, d. v. s. såsom varufrakt. Till så mycket bättre bevarande
af skenet kördes denne släde af hr Stens värd, byfogden i Jönköping.
Jag har i det föregående framhållit såsom ett vigtigt moment,
hvilket vi alltid måste taga med i räkningen, när det gäller att
bedöma medeltidstilldragelserna i vårt land, att å ena sidan de mest
vidunderliga rykten kunde uppstå, vinna tilltro och spridas vida
omkring, under det å andra sidan det kunde taga lång tid för att
fortskaffa ett bud. Ett belysande exempel lemnar det bref, i hvilket
Hemming Gadd för hr Svante omtalar sina ofvan nämnda åtgärder för
fortskaffandet af hr Stens lik, hvilka afsågo förhemligandet af hans
död, på det att det fosterländska partiet, nu i främsta rummet
representeradt af hr Svante Nilsson, måtte få tillfälle att vidtaga nödiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
