Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
948 KRIGFÖRINGEN
förberedande åtgärder. Han skrifver, efter redogörelsen för sina
anordningar, följande: »detta hafven hemligen vid eder sjelf, som-allra
största makt på ligger. Vi kunna så väl hålla det ett halft år,
att ingen skall visserligen veta att han är död, och vilja vi
sjelfve tiga, som allra största makt på ligger» Byfogden i Jönköping
måste hafva varit en mycket pålitlig man, ty utan hans vetskap och
hjelp kunde det hela icke företagas.
Hr Svante valdes till rikets föreståndare under ganska brydsamma
omständigheter. Våren 1503, således före hr Stens död, var freden
med Ryssland utlupen, och det var ovisst om en ny fred kunde bringas
till stånd. Kalmar stad tillhörde Sverige, men slottet tillhörde ännu
den danske konungen, liksom äfven Borgholms slott. Detta var en
stor olägenhet, ty härigenom hade den fientlige konungen tvänne
stödjepunkter inom Sverige. Svårigheter mötte äfven genom de åtgärder,
som tidigare hade vidtagits för rikets försvar. Att värfva främmande
trupper hade nu blifvit regel. Jag har redan antydt fördelarne deraf
och olägenheterna. Härtill kommer ännu en olägenhet: desse värfvade
trupper måste betalas och detta med ganska dryge penningar. I början
af år 1504 befunno sig den svenske statens finanser i ett dåligt skick,
så mycket mera som man, af helt naturliga skäl, höll på ett fortfarande
af riksföreståndareskapet. Riksföreståndarens ställning var i flere
vigtiga hänseenden icke densamma som konungens. I Stockholm låg vid
hr Svantes tillträde till styrelsen en ansenlig trupp af tyske ryttare
under befäl af Ernest van Mynden. 1 För att blifva af med denne
måste man betala 9,400 mark — således ett ganska betydande belopp.
Man ville ock blifva af med en dylik trupp, som låg i staden Kalmar;
han kostade 5,000 mark. Båda trupperne, anskaffade för rikets behof,
voro värfvade af hr Sten. I enlighet med tidens åsigter, var hans
dödsbo skyldigt att betala dessa betydande belopp. Huru denna sak
ordnades, hör icke hit. Hr Svantes tillgångar voro skäligen uttömde.
Han behöfde låna upp penningar, men sådane stodo ingalunda alltid
att få. Under sådana förhållanden måste krigföringen blifva i
väsentlig mon förlamad.
De främmande värfvade krigarne skulle naturligtvis ersätta
inhemskt manskap. Utskrifning af sådant egde rum i sammanhang med
ledungen, men denna hade — deröfver kan ingen undra, då
förhållandena under medeltiden hade i så hög grad skilt sig från de tidigare
1 De tyske legosoldaterne voro helt visst i regeln af en ganska dålig
beskaffenhet. Såsom redan blifvit antydt, hade de intet intresse annat än för sig
sjelfve. ’Kapiten’ Ernest van Mynden klagade i början af år 1504, att
borgarne i Stockholm icke ville hafva ryttarne liggande i staden —
uppenbarligen gjorde desse öfvervåld. Med desse ryttares kapten uppgjordes i regeln
årskontrakt. Hvar ryttare skulle hafva 24 lybska mark i lön jämte sex alnar
lejdenskt kläde. De skulle vidare hafva ersättning för skada liden i tjensten,
underhåll under sjukdom, egen krigsrätt för mindre förseelser samt fritt
röfveri inom fientligt område (Styffe, Bidrag, del 5, s. XXVI).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
