Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
970 KRIGFÖRINGEN
vänner; 1 brefskrifvaren synes hafva funnit det förre sannolikare. Till
tidens skick hörde för öfrigt hvarjehanda egendomliga förhållanden.
En annan hr Svantes man skrifver från Vestergötland, att ett bref
hade kommit från k. Hans in i Marks härad, men han hade fått det i
sina händer, så att det aldrig blef läst för allmogen, »hvilket bref jag
nu sänder edert herradöme med denne min sven. Käre herre, är det
så, att k. Hans eller hans folk drager hit in i Vestergyllen förrän eder
son kommer tillstädes igen, skola de få hugg att draga hädan med,
förty här är en villig allmoge, och jag får hofmän från Danmark och
Norge dag efter dag på er sons vägnar. Edert herredöme skall icke
hafva något tvifvel på, att jag ju vill lägga mig vinn om att det skall
gå lika till, att eder fiende icke skall få framgång här. Hit kommer
en af konungens hofsinder [= tjenstemän] uppridande, sjelf fjerde, ifrån
k. Hans, väl färdig [— fullt rustad]. Han har tillsagt mig, att han
skall blifva hos eder son och har han varit höfvidsman på ett af
konungens skepp i år och kan han undervisa edert herradöme om många
ärenden, derföre lät jag honom rida upp till edert herradöme.»
Konungens män, äfven de mera betrodde, synas hafva haft anledning att
öfvergifva honom och söka tjenst hos hans fiender.
Sådana voro förhållandena mot slutet af hr Svantes tid. Han afled
helt plötsligt i början af år 1512, och hans son hr Sten tog arf efter
honom, äfven såsom rikets föreståndare. Olika partier stridde om makten,
hr Erik Trolle var den ene kandidaten, hr Sten den andre. En gång,
när rikets råd var samladt i Stockholm, intogo de, som höllo på hr
Erik, Gråmunkeholmen, under det hr Sten, Hemming Gadd och de
med dem voro lägrade sig i sjelfve staden. En natt kom det till
handgripligheter. Trolles anhängare stodo redo i harnesk och fulla
värjor och hade ställt alla sina kärrebössor på Gråmunkebron, för att
beskjuta staden. Det andra partiets män, som hade blifvit
öfverrumplade, kommo löpande ned efter Gråmunkegränden blotte och nakne
och mest alle druckne. Striden afstyrdes dock af någre ’friborne män’.
Med Danmark var nu någon tid stillestånd, ehuru smärre strider
förekommo. Med den löslighet, som beherskade den tidens
förhållanden, kunde sådane icke undvikas. I Kalmar låg i början af
sommaren 1512 skeppet Kristofer redo med folk, bössor och värja. Bud
kom från Öland, att tvänne konungens jakter lupo strax utanför landet.
Kristofer lopp då ut, espingar och jakter från Öland stötte till, och jagten
började. Men natten kom, och då fällde de segel, eftersom man mot
1 Med anledning deraf att Salsta belägrades af hr Svantes vänner skref
erkebiskopen den 10 november 1511 till Bengt Laurensson och Bengt Eriksson:
»Vi hafva förnummit, att I hafven här inrikes uppslagit ett örlig — de hade
dock endast försvarat sig mot her Sten, hvilken hade uppträdt som en rikets
fiende — och hafven för att bestalla gode mäns gårdar. Vi veta icke, huru
I det framdeles försvara kunnen, eftersom I sådant uppbegynnt hafven utan
rikets råds vet och samtycke, hvilket i sådana dråpliga ärenden borde vara
åtspordt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
