Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
978 KRIGFÖRINGENS SVÅRIGHETER.
på mera skogar och vatten än nu, satte stora svårigheter i vägen för
en marscherande trupp, hvilken dessutom, när vägen ledde genom
större skogstrakter, hade svårt att finna nödiga medel för lifvets
uppehållande. I skogarne och bland bergen kunde man. lätt blifva utsatt
för anfall af i försåt liggande skaror. Man sökte äfven öka de hinder,
som naturförhållandena bjödo, genom att fälla träd, så att de bildade
bråtar. Ibland lades den ene bråten bakom den andre.
Det lösa sammanhanget inom hären gjorde helt visst mycket till
för att öka svårigheterna. En här bestod af flere olika skaror, sins
emellan skilda i mer än ett hänseende: stormännen och deras följen,
värfvade trupper, bondehopar. Hvar skara hade sin anförare, om än
det af praktiska skäl befanns nödvändigt att slå smärre skaror samman
i en, i hvilket fall för en ende öfrige anförare fingo träda tillbaka.
Naturligtvis hade en större marscherande här en högste befälhafvare
— eller ett par — men hans makt och myndighet kunde hafva
svårigheter att göra sig gällande. En antydan om de olägenheter, som i
detta afseende voro rådande, lemnar följande instruktion för biskop
Hans Brasks höfvidsman, intagen i den förut flere gånger anförda
papperscodex, som af biskop Rhyzelius blifvit skänkt till Linköpings
stifts bibliotek.
»Till utresan för fienden.»
»Höfvidsmannen för folket bör hafva Gud för ögonen och utresan
och hafva tillsyn att de gode karlar, som honom följa, äro färdige med
häst och harnesk och deras fulla värja, att de kunna ostraffligen vinna
på marken för rikets fiender bland andre gode karlar, så att de eller
deras herre eller husbonde ej varda föraktade.»
»Om folket är så mycket, att han skickar dem i lika rotar och
gör dem till rotmästare, som äro uppsätske, tröste och åtvaraktige
karlar, att ej händer någon skada för deras glömska»
»Att han hafver aga på dem honom följa, att ej ske stöld, rof
eller annan obeqvämlighet inrikes, der folket varder lagdt eller har
tillhåll.»
»Han akte, att löshästar äro med i hopen, om så kunde tarfvas.»
»Att han, när hemlof gifves, skrifver bref, huru han och hans folk
sig i resan bevist hafva.»
»En god höfvidsman eller rotmästare bör hafva sjelf akt uppå,
när honom tillfaller att hålla [vakt] och ej spörja de andre an, eljes
varder hans folk förr tillnämdt än hållen äro kringgångna.»
»Hafve gerna råd med de gode karlar honom följa hvad bäst
företagas skall, om något påkommer, så att han är ej ensam om rådet,
ehvad hända kan.»
»Akte, att han alltid talar åtminstone en tid om dagen vid rikets
höfvidsman eller den herre han följer och gifve alltid god tröst.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
