- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
979

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRIGFÖRINGENS SVÅRIGHETER. 979

»Förvare sig det bästa han kan, att hans folk varder ej skickadt
åt skilda håll, när de draga till slag.»

»Vake derom, då andre sofva, huru han med uppsåt och fördel
skall hafva sina anslag mot fienden, och att han ej förfar sin herres
folk förgäfves.»

»Att han besörje, att folk få bergning efter det som lägligheten
tillsäger timligen och hafve med sig någre att hjelpa till med dem
som såre varda, der läkare är icke tillstädes, och vare aldrig med de
efterste, utan med de främste i marken.»

»Säge dem lösen hemligen, som [vakt] hålla skola.»

»De gode karlar, som draga skola i någon utresa, böra vara deras
herre och husbonde och den gode herren de följaktige äro på rikets
eller på herres vägnar, hulde, trogne och rättrådige, och sine höfvidsmän,
som de äro befallte, lydaktige och inbördes hvar annan välvillige och
beständige och ingen den andre för god.»

»Hvar god karl bör hafva för ögonen Gud, kyrka och kloster och
sin egen ära och rykte och förvara sig för bannsgerningar.»

»Gode karlar pläga gerna skrifta sig förr än de åstad draga, skicka
sina håfvor och beskrifva hvad dem står till gäld eller de andre
pliktige äro ehvad hända kan.»

»Att hvar sig förvarar för någon del eller annan otro om byte kan
falla, ty att det är ganska litet der en sven i den måtta kan varda
märkt med till ondt.»

»Att ingen försumme sitt håll med sömn eller annan löshet eller
någon den del han varder tillskickad af sin höfvidsman, som han vill
förvara sin egen ära.»

»Hvar god karl bör vara vid [underrätta] sin höfvidsman, om han
någon del kan förfara, som honom eller de gode karlar i gården kan
vara till skada, som han vill göra sin ära fullt, och är råd, att hvar
förser sig med söm och sko till vargerning, ty ofta för en söm mister
man en sko, för en sko en häst, för en häst en man, för en man ett
land.»

»Att hvar god karl, der han gästar på resan eller far, fly [gifve]
sin herre och de gode karlar han tjenar i gården med ett godt rykte,
och gäste så bonden, att han töres en annan tid komma igen.»

»Ingen sven i sådan resa må fördricka eller fördobbla sitt harnesk,
häst eller värja, hvarmed han skall göra sin herre tjenst mot fienden
vid sin ära, eljes gå hans håfvor till bytes och öfver honom rättes
som lag säger.»

»Tage sig hvar till vara för ohöfviskt tal på herrar eller furstar
eller andre gode karlar, hvaraf någon tvedrägt kunde inbördes komma
eller fienden kunde vara till fördel.»

»Att ingen öfvergifve eller förlåte någon på vår sida, synnerligen
af gården, hvilken af fienden varder slagen eller stungen från hästen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0979.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free