Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 MYTERNES UPPKOMST.
upptogs efter det andra och utbildades, men myten är ett verk af en
diktare, hvars fantasi gör sig mer eller mindre gällande. Det till
grund liggande motivet utbildas fylligt, och många äro de drag, i
hvilka mytens element icke äro direkt gömda, utan i hvilka vi se
alster af en fantasi, som önskade göra något helt. Ett och samma
motiv kunde utvecklas i olika riktningar. De olika detaljerne i myten
kunde utbildas på olika sätt. Ett sammanhang fanns visserligen, men
vi få ej gå pedantiskt tillväga vid bedömandet af myterne och deras
detaljer, vi måste låta den frihet, som tillkommer den diktande anden,
få sin rätt erkänd. Ur redan utbildade myter kunde element hemtas
och göras till föremål för ett nytt mytbildande arbete. Fåfängt skall
det alltid blifva att snöra samman all denna rika växtlighet inom
tvångströjan af ett enda allt beherskande system. Viktor Rydberg
synes mig i sina gigantiska, på den ärligaste forskning fotade och med
största skarpsinnighet utförda Undersökningar i germanisk mytologi gå
för långt i uppställandet af ett sådant system. Myternes art kan ock
vexla. Somlige kunna vara direkt sprungne upp ur det allmänna
medvetandet, under det andre kunna vara frukter af en mera
reflekterande riktning, som törhända medvetet sökte att komma å stad ett
systematiskt sammanhang mellan de olika myterne. Hos de förre
natur, hos de senare förkonstling. Våre myter äro för få, för att vi
skulle kunna i dem vinna en insigt, som vi sjelfve skulle kunna drista
oss att kalla något så när fullständig. Dertill kommer, att äfven om
månge myter äro af hög ålder, äro de åt oss bevarade uppteckningarna
af myterne jämförelsevis sena, de härstamma från en tid, då man icke
blott hade börjat knyta bekantskap med kristen tro, utan då
kristendomen hade blifvit Nordens erkända religion. Det ligger nära till
hands att antaga ett kristet inflytande på en senare omgestaltning af
myterne. Det synes mig höjdt öfver tvifvel, att visse myter eller
åtminstone vissa mytdrag äro af kristen eller klassisk upprinnelse. Sophus
Bugge har hedern att hafva mäktigt framhållit detta, men äfven han
synes mig hafva gått för långt åt sitt håll. Vissa uppfattningar och
på dem grundade myter torde icke till hvarandra stå i
härstamningsförhållande, utan utgöra en mensklighetens gemensamme egendom,
likheterna i utvecklingen bero på allmängiltiga lagar, verkande inom
skilda områden. Parallelism måste erkännas vid sidan af
härstamningen. Att så förhåller sig, framgår af mycket, som de senare årens
antropologiska och etnologiska forskning bragt i dagen.
Under de senare åren hafva i vårt land kommit i dagen ytterst
vigtiga bidrag till lösning af den mytologiska vetenskapens problem,
bidrag som icke varit underkastade senare omgestaltningar, måhända
under inflytande från främmande håll. De äro fullkomligt
ursprungliga vittnesbörd om de myter, som under en aflägsen tid förekommo.
Jag tänker på framställningarna på de ytterst märklige hjelmarne från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
