Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORTNAMNENS VITTNESBÖRD. 5
grafvarna vid Vendels kyrka, på de fyra nu redan verldsbekanta
bronsskifvorna från Öland o. d. Här föreligger ett ytterst vigtigt material,
af hvars behandling vi hafva att vänta mycket, men behandlingen är
förbunden med väsentliga svårigheter. Det är framtiden förbehållet
att draga de rätte slutsatserne.
Äfven från senare tid, från slutet af den hedna tiden och från
början af medeltiden finnas i Sverige framställningar af myter eller
mytgestalter. Jag vill här endast påminna om Alskogsstenen med
Odens åttafotade häst, på de bilder af valkyrjor, hvilka jag uppvisat
på en del föremål, 1 på framställningarna ur Sigurd Fafnesbanes saga
i tvänne runristningar i Södermanland.
I de nordiske myterne göres en bestämd skilnad mellan tvänne
grupper af gudaväsenden, åsar och vaner. Här är icke rätta stället
att ingå på ett försök att tyda denne skilnad. Det är här nog att
påminna derom, att båda grupperne voro kände och dyrkade af de
hedne Svenskarne. Myter i egentlig mening hafva icke af gammalt
blifvit upptecknade i Sverige, ehuru myter dölja sig i mången sägen
eller visa. På sådana vill jag här icke inlåta mig, men väl vill jag
påminna om de vittnesbörd om våre fäders gudatro, hvilka äro
bevarade i de från forna tider härstammande namnen på personer och
på orter. Lektor M. F. Lundgren har redan för tjugo år sedan öfver
dessa namn gjort synnerligen vackra undersökningar. 2 Jag fäster dock
här mindre vigt vid personnamnen än vid de namn på orter, som
vittna om heden gudatro.
Äsanamnet ingår möjligen i ortnamn, men svårighet vållas här
genom ljudlikheten med ås, en långdragen höjd. Vanernes namn,
mindre utsatt för förblandning, synes ingå i ortnamn från Uppland,
Södermanland och Kalmar län. Odens namn ingår i ortnamn inom
Jämtland, Helsingland, Uppland, Vestmanland, Södermanland, Närike,
Vermland och Dal, Vester- och Östergötland, Småland, Kalmar län
och Öland, Skåne och Halland, det finska Nyland — alltså allmänt.
Tors namn återfinnes i ortnamn hörande till Jämtland, Ångermanland,
Medelpad, Helsingland, Gestrikland, Uppland, Vestmanland,
Södermanland, Närike, Vermland och Dal, Vester- och Östergötland, Småland,
Öland, Skåne, Halland och Bohuslän, Åland och sydvestra Finland.
Afven Tor har således varit allmänt dyrkad. På Gotland synes hans
namn ej förekomma i något annat ortnamn än i benämningen på den
märkliga klippborgen Torsburgen å öns östra sida. I detta
sammanhang må nämnas, att den i det svenska fastlandets jordfynd så ofta
funna amuletten i skepnad af Tors hammare är i de rika gotländska
fynden ytterst sällsynt. Om vanaguden Frö tala ortnamn i Vester-
1 Månadsbladet 1880, s. 18 f.
2 Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige, tryckta i Göteborgs k.
Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles hundraårs-jubelfestskrift af år 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
