Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORTNAMNENS VITTNESBÖRD. 9
Med afseende på betydelsen af dessa ord må några upplysningar
här meddelas.
Det fornnorska hörgr (= harg) betecknade en klippa och äfven
ett slags heden helgedom. 1 På grund af betydelsen ’klippa’ har man
antagit, att gudstjenststället harg skulle vara bildadt af sten; att det
var något fast framgår af det i en isländsk handskrift förekommande
uttrycket ’bränna hof och bryta harg’, hvilket uttryck för öfrigt gifver
vid handen, att hargen ej var gjord af trä, ty då hade han kunnat
brännas lika väl som hofvet. Man har antagit, att hargen var ett
stenkummel (röse), men några rösen, som varit afsedda för gudstjenst,
har den arkeologiska forskningen ännu icke uppdagat. Man har äfven
antagit, att hargen varit ett af stenar uppfördt altare. Denna
uppfattning beror på tidigare fornforskares, så inom som utom Norden,
antagande, att de s. k. dösarna, bestående af ett liggande stenblock,
som hvilar på några upprättstående block, varit hedniska offeraltaren.
Det står nu emellertid oryggligen fast, att dösarna varit grafvar,
hörande till en så aflägsen kulturperiod som stenåldern. Mig synes det
rimligast, att med harg bör förstås större stensättningar. Sådana finnas
visserligen på otaliga ställen, på egor till byar eller gårdar, som icke
kallas Harg. Men ett gudstjenstställe kunde hvem som helst upprätta.
Det är mera märkligt, att gårdar och byar finnas, som heta Harg.
Det synes antyda, att gudstjenststället var det första, bebyggelsen på
platsen det andra. Det är för öfrigt möjligt, att om gudstjenst- ellex
offerstället varit af större betydenhet och legat vid en by eller gård,
denne tidigare haft ett annat namn, hvilket fått vika för helgedomens
större betydelse.
Ordet lund har hvarken i fornnorskan eller i fornsvenskan
betydelse af helgedom. Men att lundar varit under heden tid helgedomar
skall strax visas.
I fornnorskan betecknar vé (= svenskans vi) dels hem, dels
helgedom. I Sturlungasagan omtalas en man Geirr, som var en stor
blotman och derföre kallades Végeirr. I den isländska sagan om Egil
Skallagrimsson omtalas en man, som dödat i véum, d. v. s. på
gudstjenststället, och vard han varg. Man hör derföre uttrycket ’varger
i veum’, hvarmed betecknas en person, som var utskjuten ur
samhället. Huru ett vi var konstrueradt, derom sakna vi all underrättelse.
Ordet hof är gemensamt för de nordiska tungomålen och de tyska.
I tyskan betyder hof än i dag gård, och ordet har i fornnorskan haft
samma betydelse. Men i fornnorskan har ordet — liksom vé — en
dubbel betydelse: hus i vanlig mening och gudahus; i Norge
förekomma flere ortnamn, i hvilka hof föregås af ett gudanamn. Hofvet
i den senare meningen var, hvilket framgår af ett nyss meddeladt
uttryck, uppfördt af trä, hvadan det kunde brännas ned. Om dess ut-
1 I medeltidssvenskans litteratur förekommer ordet endast i ortnamnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
