Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 1. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMENS FORTSKRIDANDE I LANDETS OLIKA DELAR. 61
slogos de två stiften samman till ett. Biskopen i Lund blef år 1104
erkebiskop och dermed hufvud för kyrkan i de tre nordiska landen.
Enligt Adam funnos vid den tid han skref sitt vigtiga arbete icke
mindre än 300 kyrkor i Skåne, under det att på Seland endast funnos
150, på Fyen 100. Adams siffra för Skåne torde kunna antagas.
Styffe uppräknar 1 386 kyrkor i Skåne, bland hvilka medeltidsstädernes
kyrkor icke äro medräknade. Flere kyrkor hafva visserligen under
medeltidens lopp blifvit i de aflägsnare, mera skogige delarne
uppförda efter Adams tid. Det är ock möjligt, att några af de kyrkor,
som funnos på Adams tid, voro af mera tillfällig art och derföre
försvunnit.
Omvändelseverket i Halland torde hafva utgått från Skåne, ty
landskapet hörde under medeltiden till Lunds stift. Någre detaljer
från kristendomens införande i Halland äro icke kände.
Blekinge, ehuru hörande till Sverige, införlifvades af biskop Egino
(† 1072) med den kristna kyrkan, hvilket torde hafva bidragit till att
Blekinge sedermera förenades äfven i politiskt hänseende med
Danmark. Åfven Bornholmarne omvändes af Egino.
Vestergötland blef redan i början af 1000-talet ett stift och från
Vestergötland omvändes Vermländingarne.
Det är märkligt att så litet berättas om Östgötarnes omvändelse —
det säges endast, att Adalvard d. ä. verkade inom båda Götastammarne.
Stiftsstyrelse fanns der åtminstone så tidigt som år 1140.
Den svenska kyrkans allmänna tradition gör Värendstiftet till den
allra äldsta kyrkliga provinsen inom Sverige; Vestergötland endast
kunde täfla i ålder. Det är icke tänkbart, att kristendomen allra först
skulle hafva förkunnats i detta afsides liggande, genom skogstrakter
så godt som isolerade område. Deremot är det mycket möjligt, att
den senare Sigfrid, hvilken omkring år 1030 vistades i Sverige, stod
i förbindelse med erkebiskopsstolen i Bremen och lefde till 1060-talet,
grundat kyrkan i Värend. När man i Växjö ville föra stiftets historia
så långt tillbaka som till tiden för Olof skotkonungs dop, blef det
nödvändigt att skaffa flere namn för biskopsserien. Vi finna trenne
uppgifna, hvilka sägas tillhöra biskopar i Värend — Astmund, Siward
och Johannes. Astmund torde här, liksom i den vestgötska
biskopslängden, vara den på k. Emunds tid lefvande Äsmund, hvilken ville
skilja den svenska kyrkan från Bremen — han hade icke haft något
särskildt att skaffa med Värend. Jag misstänker, att Siward och
Tohannes icke äro annat än Olof Tryggvessons hirdbiskop Sigurd, som
äfven hade namnet Johannes. Alltså hafva desse föregifne två intet
med Värend att skaffa. Sigfrid torde icke hafva fått någre efterföljare
i Värend, hvilket först mot slutet af 1100-talet blef ett verkligt stift.
1 Skandinavien under unionstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
