- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
76

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76 KAPELL.

nämligen utom de nämnda två Smedby, Lofvene, Leaby, Saleby och
Faleqvarna. 1 Det är icke endast den nyare tidens ändrade förhållanden,
som framkallat denna minskning i antal. Redan under medeltiden,
och till och med rätt tidigt under denna, fann man kyrkornas antal
vara för stort. Redan år 1218 hade erkebiskop Andreas i Lund funnit
sig nödsakad att för påfven anmäla, att kyrkor funnos i hans stift så
små, att ständige vikarier icke kunde vid dem finna sin bergning (DS
nr 175). År 1234 hade biskopen i Skara hos påfven anmält, att inom
hans stift funnos många kapell försedda med så små inkomster, att
kapellanerne icke kunde af dem lifnära sig, hvadan det var svårt att
för dem finna lämplige prester; han anhöll derföre att få, efter hvad
han fann skäligt, slå några tillsammans till ett. Påfven gaf det svar,
att biskopen visserligen egde rätt att på egen hand vidtaga en sådan
åtgärd, men då han nu hade begärt att få påfvens stöd, för att få så
mycket större frihet att handla, så ville påfven gifva sitt
bemyndigande till en sådan åtgärd (DS nr 286). Det synes häraf framgå, att
biskopens önskan att slå tillsammans socknar mötte motstånd, antingen
af dem, som hade grundat kapellen, eller af dem, som vant sig att
hafva ett kapell i sin närhet. 2
Här talas således dels om kyrkor dels om kapell. Skilnaden torde
hafva varit, åtminstone i vissa fall, svår att bestämma. År 1225 talas
om en den hel. Jakobs kyrka i Visby, hvilken tillhörde biskopen öfver
Lifland (DS nr 233), men år 1272 heter det, att den hel. Jakobs kapell
i Visby försummades af den lifländske biskopen, hvadan kapellet af
biskopen i Linköping öfverläts till kyrkoherden i ecclesia sancte trinitatis
d. v. s. Drottens kyrka i Visby (DS nr 564). Åfven i andra fall vexla
benämningarna kyrka och kapell.
I den nyss anförda pappershandskriften i Linköping meddelas föl-

jande förteckning öfver Capelle non curate:

Anne in scopulis

Antonii circa Rne

capella Stegaholm

cappella Stegaborg

beati Johannis in Ramshäll

Renaroos

Laurencii Sudercopie

cappella Hendelö

capella Norcopensis

Jeorgii Lincopie

1 Ljungström, Vartofta härad och staden Falköping, s. 153.

2 Äfven annanstädes fann man pastoraten för små. Ett prebende till Uppsala
domkyrka gaf år 1342 en årsinkomst af 6 guldfloriner. Samma år talas om
pastorat, som icke gifva mera om året än 3 guldfloriner (DS nr 3642, 3643).
Deremot gaf Qvillinge pastorat i Linköpings stift år 1348 mera än 50
guldfloriner (DS nr 4347).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free