Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 HUNDARES- OCH TOLFTA-KYRKOR.
hafva endast tvänne socknar hvar. 1 Tierps hundare hade endast två kyrkor,
Tierps och Tolfta — här, minst af allt, kan vara tal om en tolftedel.
Det är sannt, att i vissa hundaren finnes en ort, som genom namnet
tydligen angifver sig som en hufvudort och som har en kyrka; om då
hundarets tingställe befann sig på eller i midten af denna ort, då ligger
det nära till hands att anse kyrkan å denne ort hafva varit en
hundareskyrka. Vi hafva t. ex. Simbo hundare med Simtuna kyrka och
Simtuna ting, Håbo hundare med Håtuna kyrka och Håtuna ting, Bälinge
hundare med Bälinge kyrka och Bälinge ting, Vaxala hundare med
Vaxala kyrka och Vaxala ting, Vallentuna hundare med Vallentuna
kyrka och Vallentuna ting, men Ulleråkers hundare hade Ulleråkers
ting, men ingen Ulleråkers kyrka, och Sollentuna hundare hade
visserligen en Sollentuna kyrka, men tingstället låg i Spånga socken. Ja, i
Seminghundra låg tingstället, hvilket icke blott var ett hundaresting,
utan ett folklandsting, inom en socken, som hette Lundatolft.
Att Husabyarne icke hade något med hundarestinget att göra, torde
bäst framgå deraf, att i Trögden funnos två Husabyar, Husaby-Sjutolft
och Husaby-Trögd, men tingstället fanns på Ön helga, nu Enhelga, inom
Villberga socken. Huru namnet Sjutolft skall tolkas kan jag icke uppgifva. 2
I den under medeltiden tillkomna latinska öfversättningen af
Upplandslagen betecknas hundareskyrkan ene gången som en märklig kyrka,
hvilken med andra kringliggande kyrkor bildar ett kontrakt, den andre
gången som en ecclesia residentialis, d. v. s. en kyrka, vid hvilken en
prest är bosatt; tolftakyrkan kallas annexa.
Mycken hjelp få vi således icke af lagarne till lösning af den
vigtiga frågan. Vi må derföre se till att få åtminstone en sannolik
lösning, som icke strider mot de få antydningar, som erhållas från
urkunder och lagar.
STIFTEN. Missionskyrkans tid var frivillighetens med afseende på
kyrkobyggandet. Till de få kyrkor, som funnos, kom folket från de
kringliggande trakterna, drifvet af nyfikenhet eller intresse.
Helt olika blef förhållandet, när missionskyrkans dagar voro
lyktade, de första försökens. Nu skulle man arbeta för att kristendomen
1 Dessa siffror torde få anses talande, äfven om vi måste medgifva, att
hundarena i Uppland vid medeltidens slut icke voro desamma som vid medeltidens
början.
2 När Schlyter söker stöd för påståendet, att vissa kyrkor angifvas som
hundareskyrkor genom namnet, går han för långt, då han anför t. ex. Lohärads kyrka
i Uppland och Härads kyrka i Södermanland; den senare kallades
ursprungligen Lifjahæradh (år 1382) eller Livæhæradh (åren 1384, 1407); det förkortade
namnet Härads kyrka förekommer emellertid redan år 1420. Han förgåter i
dessa fall, att dessa två kyrkor ligga i landskap, hvilka af gammalt voro
indelade icke i härad, utan i hundaren. Ordet härad måste i dessa och andra
sockennamn väl skiljas från hundaret i dess betydelse af en officiel term.
Såsom jag i föregående skrifter framhållit, bör ordet härad här tagas i en icke
officiel betydelse; det bör på nutidens språk öfversättas med bygd. Jag skall
annanstädes framlägga en utredning af detta ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
