Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STIFTEN. 85
trängde djupare in i sinnena. Då sändes biskopar till Norden, som
skulle verka inom begränsade områden — om de än stundom veko ut
till andra områden, för hvilka alls icke var sörjdt från kyrkans sida —
och för desse biskopar fordrades en boningsort. I Skåne upprättades,
såsom det uttryckligen säges, af konungen tvänne biskopssäten, Lund
och Dalby; man fann snart olämpligheten att hafva tvänne
biskopssäten liggande så nära hvarandra, och Dalby föll bort. För det
egentliga Sverige finnes icke uppgifvet, hvem det var som upprättade
biskopssätena, men vi torde få taga för gifvet, att konungen gjorde detta eller
åtminstone att han dervid spelade den förnämste rollen. K. Olof
begärde att få en biskop till Sverige och Turgot slog sig ned i Skara.
Annat är icke tänkbart än att detta skedde i samråd med konungen och
i samverkan med honom. Till biskopssäten valdes sådane orter, som
af gammalt egde betydelse och något talrikare befolkning än orter i
allmänhet, t. ex. Sigtuna, derefter Uppsala, Linköping, Strängnäs,
Vesterås, Växjö. Genom läge och handel hade desse orter vunnit betydelse.
Som de voro centralpunkter, öppnade sig förbindelser åt alla håll.
Så blef stiftet den första enheten i den kyrkliga organisationen.
Liksom man valde de gamle medelpunkterne till stiftsstäder, så begrän.
sade man stiften efter de gamla stamområdena. Lunds stift omfattade
Skåne, men sträckte sig ock i följd af omvändelseverkets fortgång till
Blekinge, Bornholm och Halland. Växjöstiftet omfattade endast Värend,
d. v. s. den sydöstra delen af Småland. Linköpings stift hade deremot
en mycket stor utsträckning. Det omfattade Östergötland, norra och
vestra Småland, hela det nuvarande Kalmar län med Öland och
dessutom Gotland. Att Gotland förenades just med detta stift berodde på
en särskild omständighet, på de sjelfständige Gutarnes val, men väl må
vi hafva rätt att känna en viss förvåning öfver stiftets onaturligt stora
utsträckning i öfrigt. I berättelserna om kristendomens införande i
Sverige spelar Östorgötland alls ingen roll, men sedan kristendomen
blifvit införd i detta mera afsides liggande område, synes den nya trons
sak hafva blifvit tagen om hand af kraftige män. Kristendomen blef
vida tidigare rotfast i Vestergötland. Det hade då legat ganska nära
till hands, att den nya tron hade fortplantats derifrån till den vestra
delen af Småland. Mo härad, på gränsen mellan Vestergötland och
Småland, har en viss dubbelställning, men längre bort sträckte sig ej
åt det hållet Skarabiskopens område. Skarastiftet omfattade utom
Vestergötland det från detta land kristnade Vermland och det mellan de
två landskapen liggande Dalsland.
Södermanland fick ett biskopssäte i Strängnäs, och med detta stift
införlifvades genom en särskild förordning1 Närike. Detta landskap
1 DS nr 58. Årtalet är icke uppgifvet i brefvet, men det är skrifvet efter det
Sverige fick erkebiskop och före påfven Alexander III:s död, hvilken inträffade
år 1181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
