Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅFVEN. 95
embetstecken en upptill krumböjd staf (herdestaf). Påfvens staf var
rak och afslutades upptill med ett kors. I likhet med erkebiskoparne
lät påfven i processioner ett kors bäras före sig, och han bar ett pallium.1
Påfven hade rätt till adoratio, tillbedjan, d. v. s. knäfall och
fotkyssning. 2
Påfvedömets förhistoria ligger utom mitt ämne. I begynnelsen
valdes påfven af prestmän, och lekmän och valets stadfästande tillkom
den verldsliga makten. Den verldsliga maktens rätt att stadfästa
förvandlades under den karolingiska tiden till en rätt för kejsaren att sjelf
eller genom ombud pröfva valaktens giltighet, innan den valde påfven
blef vigd. De tyske Ottonerne återvunno inflytande öfver påfvevalet.
Vid midten af 1000-talet (således vid den tid, då den svenska kyrkan
började ordnas) och senare förrättades valet af kardinalerne, det öfriga
presterskapet i Rom och det romerska folket. Det tredje lateranska
mötet (år 1179) öfverlät valrätten uteslutande åt kardinalerne: den
kandidat, som fått 2/3 af desses röster, var lagligen vald. Vid
kyrkomötet i Lyon år 1271 gåfvos följande bestämmelser. Om kurian befinner
sig på den ort, der påfven aflidit, skola de närvarande kardinalerne
vänta på sine frånvarande kolleger i tio dagar. Derefter samlas alle
närvarande kardinaler inom det palats, i hvilket påfven aflidit, i ett
rum, som icke har annan utgång än till ett afträde och ingen annan
öppning än ett fönster, genom hvilket maten åt de församlade stickes
in. Ingen får muntligen, genom bud eller skriftligen träda i
förbindelse med ytterverlden. Har icke valet blifvit fullbordadt inom tre dagar,
få de församlade kardinalerne under de närmaste fem dagarne icke mera
än en rätt till middag och en till qväll. Efter de fem dagarne få de
till sitt lifsuppehälle intet annat än bröd, vin och vatten. Bestämmelserna
för det fall, att påfve afled skild från sin kuria, lemnar jag å sidan.
Under kyrkomötet i Konstanz, då man allvarligt ville göra ett slut på
skismen mellan påfven i Avignon och påfven i Rom, valdes Martin V
år 1417 till påfve icke på vanligt sätt, utan af 23 kardinaler och 30
biskopar, hvilke representerade de i kyrkomötet deltagande nationerna.
Man ville, för att rädda kyrkan, gifva ett regelbundet återkommande
kyrkomöte en bestämmande myndighet. Kyrkomötet i Basel beslöt, att
om påfvestolen blef ledig, skulle valet af efterträdare försiggå å den ort,
der mötet var samladt, och skulle hvar i valet deltagande kardinal
edligt förpligta sig att vägra den påfve lydnad, som ej ville svärja eden
att regelbundet sammankalla kyrkomöten. Konciliernas reformförsök
visade sig emellertid snart vara otillräckliga.
1 Om detta lemnas närmare upplysningar i sammanhang med redogörelsen för
erkebiskopens drägt.
2 Enligt nu rådande bruk kyssa kardinaler påfvens fot och hand, erkebiskopar
och biskopar fot och knä, regerande furste handen, alle öfrige endast foten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
