Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 DOMKAPITLEN.
— år 1316 omtalas koraler, som ville lefva gemensamt på ön i Fyrisån
inom Uppsala stads område och till hvilkes underhåll jord skänkes —,
ibland var detta icke händelsen.
De svenska domkapitlen fingo aldrig den makt och myndighet
gent emot biskopen, som utlandets domkapitel hade tillkämpat sig. 1
Biskopen var ordförande i domkapitlet, och domprosten hade att rätta
sig efter honom. Hans uppgift var att hjelpa biskopen i hans embete.
Hans ställning inom kapitlet kan lämpligen betecknas såsom vice
ordförandens. Domprosten följde biskopen under hans visitationsresor,
men han visiterade ock på egen hand, enligt uppdrag af biskopen,
och utöfvade då biskopens domsrätt. Domprosten i Strängnäs fick år
1414 sig ålagdt att årligen visitera i vissa kontrakt. Domprosten skötte
kyrkans egendom, hvadan han år 1295 kallas ’yconomus bonorum
episcopalium’. Domprosten var derjämte vanligen kyrkoherde i
stiftsstaden.
Archidiakonen i de svenska domkapitlen är icke att förblanda
med den archidiakon, som inom den tidigare kyrkan var kapitlets
främste ledamot och föregångare till domprosten. Den svenske
erkedjeknen kom i ordningen närmast efter domprosten, flerstädes blef ock
archidiakonatet infördt senare än domprostens embete. Gränserne mellan
desse båda prelaters embetsområden kunna dessvärre icke med ledning
af bevarade urkunder uppdragas. I viss mon synes erkedjeknen hafva
fått öfvertaga vissa af domprostens åligganden, för hvilka dennes tid
och krafter icke räckte till. När i utlandet en archidiakon förekom
jämte prosten, hade prosten om hand förvaltningen af egendomen
och omsorgen för kanikernes materiela behof, archidiakonen tillkom
det att vaka öfver fullgörandet af den gudstjenst, som ålåg kapitlets
medlemmar.
Dekanatet är inom den svenska kyrkans senare år archidiakonatet.
Ej heller för dekanatets embetssfer hos oss kunna gränserne skarpt
uppdragas. Med förmögenhetens utveckling och ökandet af den
kyrkliga domsrätten voro de ursprungliga krafterna otillräckliga, dekanen
fick derföre öfvertaga sådant som prosten och erkedjeknen icke
medhunno. Han torde derjämte haft bestyr med gudstjenstens ordnande
och öfvervakande.
Af de förut meddelade antydningarna om de svenska domkapitlens
utveckling framgår, att kantorian (=— kantorsembetet) endast
undantagsvis förekommit vid de svenska kapitlen såsom en högre värdighet
och ganska sent. Till den romerska gudstjensten hörde emellertid
mycket sång, och denne måste ledas. I erkebiskop Nils Allessons
förordning rörande gudstjensten af år 1298 talas också om både cantor
1 Endast i de fall, då erkebiskoparne blandade sig alltför mycket i de politiska
angelägenheterna och dermed bragte kyrkan i fara, visade sig domkapitlet
mera myndigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
