Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMKAPITLEN. 143
År 1220 har Honorius III uppmanat biskop Bengt d. y. i Skara
att vid sin kyrka inrätta regulära kanonikat efter den hel. Augustini
regel eller, derest detta ioke läte sig göra, sekulära kanonikat. 1 År
1275 omtalas ett domkapitel i Skara, prosten nämnes förste gången år
1262, erkedjeknen år 1342, dekanatet stiftades år 1350, sakristanen och
syslomannen omtalas år 1401, skolastikern aldrig. Det behöfver knappast
framhållas, att dessa embeten — med undantag af dekanatet — helt visst
förekommo före de här citerade årtalen. Kanonikaten voro år 1278
elfva, två nya omtalas åren 1279 och 1318. I en kallelse till biskopsval
af år 1340 omtalas emellertid endast tio kanonikat, år 1491 funnos tolf.
I Växjö funnos år 1280 en prost och tre kaniker. År 1382
omtalas prosten och sju kaniker. När Jakob Ulfsson år 1469 af påfven
nämndes till erkebiskop, var han erkedjekne i Växjö. Dekanen
omtalas först år 1505, skolastikern och sakristanen år 1382.
År 1232 omtalar Gregorius IX ett domkapitel i Åbo, hvilket
måhända var regulärt. På 1270-talet fanns der ett sekulärt kapitel. Under
perioden 1321—1338 ökades kanikernes antal från fyra till sex. Två
nya kanonikat voro tillämnade år 1351. Af biskop Magnus Olai Tavast
ökades antalet till tio — utom prelaturerna. Domprosteriet upprättades
år 1340, archidiakonatet senast år 1398. När dekanatet uppstått,
kan nu icke afgöras. En f. d. skolastiker omtalas år 1355. Sakristanen
nämnes förste gången år 1325, syslomannen år 1340. Vid Åbo
domkyrka fanns äfven, åtminstone sedan 1470-talet, en archipresbiter.
Den föregående framställningen har visat, att somliga af de vid
domkyrkorna förekommande embetena i Sverige icke varit eo ipso
förbundna med kanonikat, hvilket icke hindrade, att en innehafvare af
ett sådant embete ibland äfven var kanik. Jag har redan framhållit,
att i många fall embetet kan hafva funnits långt tidigare än det första
år, då dot omtalas i en tillfälligtvis bevarad urkund. I vissa fall hafva
sådana embeten först sent blifvit stiftade, men deraf följer icke, att
de göromål, som tillhörde dessa embeten, icke tidigare blifvit utförda.
De kunde helt enkelt icke undvaras, men voro då, innan embetet
upprättades, fördelade på kanikerne.
Kanikernes antal är således icke kändt för hvart och ett af de
svenska stiften. Vid några finnas uppgifter om prebendenas antal,
men detta bevisar intet rörande kanonikatens, då vissa prebenden voro
så ringa, att de ensamma icke kunde lemna innehafvaren nödvändigt
underhåll. 2 Jämte kanikerne, kapitelmedlemmarne, funnos chorales
(kordjäknar) och scolares. Båda slagen erhöllo sitt underhåll från en
gemensam fond. Ibland lefde medlemmarne af hvarje grupp samman
1 Lundqvist säger (s. 33), att biskopen anhåller om tillstånd att bilda kanonikat,
men detta säges dock icke i påfvens skrifvelse. I denna heter det endast,
att biskopen hade till påfven lemnat en redogörelse för förhållandena inom
hans stift.
2 Om prebendena, jfr det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
