Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 2. Kyrkans ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOMKAPITLEN. 153
kapell läsa messan. De skulle dessutom deltaga i den ordinarie
gudstjensten i domkyrkans kor. Desse senare kallades äfven altarister eller
capellani, tjenstgörande vid ett visst altare eller i ett visst kapell.
Vikarierne af det ena och det andra slaget utgjorde sålunda en
särskild, underordnad grupp af kapitlets och domkyrkans presterskap.
Jag går nu något tillbaka, i det jag ser bort från denne biordnade
grupp af andlige. Till afslutning måste jag nämligen lemna en
redogörelse för domkapitlens göromål. Ett mycket vigtigt uppdrag hade
domkapitlet fått, såsom redan i det föregående blifvit framhållet,
derigenom att biskopsvalet lades i dess händer.
Derjämte deltog domkapitlet i styrelsen af stiftet. Redan i den
första kristna tiden hände det, att biskopen, i vigtigare frågor
åtminstone, rådgjorde med vid hans kyrka anställde andlige. Hvad kanske
från början var mera tillfälligt, blef småningom regel. Under 200-
och 300-talen fingo de vid biskopskyrkan anställde andlige inflytande
öfver ekonomien, i afseende på disciplinära frågor samt ordination af
dem, som sökte sådan. När bland desse andlige infördes en vita
regularis, en af regler bunden sammanlefnad, uppstod en fast sluten
korporation, för hvilken en bestämd rättssfer utbildades. När
domkapitlen bildades i Sverige, varsna vi genast intyg om deras betydelse.
Redan år 1253 — således kort efter den påflige legatens arbete för
upprättande af domkapitel — säger erkebiskop Jarl, att han, ’med råd
och samtycke af sine kaniker’, fördelat prebendena mellan dem på det
sätt, att hvad förut kallats fattigtionde från Hagunda och Bälings härad
och Gestrikland hädanefter skulle tillhöra erkedjeknen i Uppsala,
hvarjämte Bälinge kyrka och socken skulle tillhöra erkedjeknebefattningen. 1
Kungörelsen härom beseglades med erkebiskopens och domkapitlets
sigill. Biskop Laurentius i Skara säger år 1257, att man af gammalt
funnit nödigt att stadfästa gåfvor med sigill. Med samtycke af
domprosten och domkapitlet i Skara stadfäste och ökade han ett prebende
vid domkyrkan. Under urkunden hängdes tre sigill; det första är
borta, de två andra skadade. Ett af de två bör vara kapitlets. Det
tredje var möjligen domprostens, eftersom han särskildt nämnes i
brefvet. År 1260 afgjorde biskop Henrik i Linköping ’med samtycke
och vilja af hela domkapitlet’ en ekonomisk fråga. I Linköping
förekom år 1272 en tvist mellan domprosten och domkapitlet rörande
tionde. Saken hänsköts till biskopen, hvilken ville att enighet skulle
råda mellan medlemmarne af ’ett och samma collegium’, och derföre
afgjorde saken. Brefvet, som handlar härom, beseglades af biskopen,
prosten och kapitlet. År 1261 föreskref erkebiskop Laurentius i
Uppsala, efter commune consilium, således med kapitlets råd, att en prestvigd
man, som icke var kallad till någon församling, skulle ett år tjenst-
1 I närvarande tid är Bälinge församling prebende åt erkebiskopen i Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
