Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 RUNDHUSKYRKOR.
långhuset med rektangulär grundplan. Af rundhuset finnes en variant
med mångsidig grundplan.
Desse två former gå tillbaka till de äldsta tider, då man
uppförde kyrkor för kristet bruk. Vi skola derföre nu egna vår
uppmärksamhet åt desse två grundformer. Då rundhuskyrkorna i vårt
land utgöra ett undantag och icke kunna sägas hafva genomgått en
längre utveckling med skiftande former, vill jag taga dem först.
Rundhuskyrkan ansluter sig till förebilder från den klassiska tiden.
Det mest bekanta klassiska exemplet är Pantheon i Rom, ett tempel,
som förvandlades till en kristen kyrka. Runda voro stundom de
storartade grafvar, som Romarne uppförde åt sina döde. Jag påminner
endast om den allmänt bekante grafvården öfver Cæcilia Metella
invid Rom samt om kejsar Hadriani grafvård, som var så stor, att han
under medeltiden kunde användas som fästning, den s. k.
Engelsborgen, vid Tiberns strand, i närheten af Vatikanen. De romerske
rundbyggnaderne voro hvälfde, och det vore derföre ur konstruktivt
hänseende mycket att säga om denne byggnadsform och hans inverkan
på medeltidens byggnadskonst, men en sådan framställning hör till
kapitlet om byggnadskonsten, icke till detta kapitel.
De tidigaste kristna rundkyrkorna voro dels graf- eller
minneskyrkor, dels baptisterier; de förre anslöto sig till antika förebilder, de
senare äro framkallade af ett nytt behof. Kyrkor af rund grundplan
afsedda för församlingsgudstjenst tillhöra icke den fornkristna kyrkan
i Vesterlandet. Inom det byzantinska området kom deremot
rundkyrkan att spela en stor roll: hennes stoltaste företeelse är
Sofiakyrkan i Konstantinopel. Den heliga grafvens kyrka i Jerusalem var
äfven en rundkyrka. 1 Den cirkelrunda grundplanen vexlade stundom
med en mångkant med jämnt antal sidor, sex eller åtta — en rätlinig
omskrifning af cirkeln. Baptisterierna eller dopkyrkorna voro, såsom
nyss sades, en kristen uppfinning, men hufvudsaken i dem var
bassängen, i hvilken de som skulle döpas stego ned eller sänktes ned,
och sådane bassänger voro ett arf från den antika tiden.
Rundbyggnaden — eller, som han i konstspråket vanligen kallas,
cirkelbyggnaden — hade redan under antikens tid i väggen nischer, rätvinklige
eller halfrunde. Redan i Roms katakomber förekommo runda eller
mångsidiga kapell, andra förekommo ofvan jord. I Würzburgs borg
finnes ett rundt kapell, helgadt Vår fru och vigdt af Tysklands apostel
Bonifacius år 706. Det var möjligen ursprungligen en romersk
grafbyggnad. Typen var inom Italien redan under hednisk tid vidare
utvecklad, och de redan gifna exemplen upptogos af den kristna
kyrkan. Jag har icke anledning att i detta afseende ingå på någre
detaljer. Jag vill endast påminna om några kristna exempel, hvilka äro
1 Jfr Dehio och Bezold, Die kirchliche Baukunst des Abendlandes, del. 1, s. 18 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
