Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKANS TRE DELAR. 179
utstakades så långt som nödigt var ifrån långhusets östre ände. Det
nya koret uppfördes, och de tvänne sidomurarne i långhuset förlängdes,
så att de kommo i beröring med det nya koret. Att detta var endast
en provisorisk anordning framgår deraf, att de tillbyggde yttermurarne
till långhuset äro mycket tunnare än de ursprunglige. Flere sådana
fall förekomma. Vid ett ytligt betraktande af de gotländska kyrkorna
får man ett intryck af en fullständig regellöshet i afseende på
tidsförhållandet mellan kyrkornas olika delar: än är tornet det äldsta,
långhus och kor det yngsta — således i fullkomlig strid mot regeln —,
än är långhuset det äldsta, kor och torn det yngsta. En närmarec
granskning visar med all önskvärd tydlighet det verkliga,
historiska förhållandet, om än tolkningen ibland försvåras derigenom, att
vid ombyggnaden en ursprunglig, således äldre portal blifvit insatt i
en nyare mur.
Stundom har det händt, att vid en kyrkbyggnad man aldrig hunnit
eller mäktat utföra det ursprungliga programmet. Ett sådant fall
hafva vi i den lilla Vestergarns kyrka. Man byggde här en ny kyrka,
men orkade icke med mera än koret. Den äldre kyrkan var nedrifven,
men delar af henne hafva blifvit använde i den nya. Man märkte
sedan under korets uppförande sin vanmakt och försåg derföre koret
med en fullständig gafvelvägg i vester, men i denna se vi (jfr fig.
82) den spetsige triumfbågen, som skulle bereda förbindelse mellan kor
och långhus, hvilken, under afbidan af gynnsammare tider fylldes med
murverk, i hvilket en till den tidigare kyrkan hörande romansk
portal insattes. Öfver triumfbågen ses en nu meningslös konsol, som
skulle hjelpa att uppbära de två närmaste hvalfven i ett blifvande
långhus.
Dessa exempel torde här göra till fylles. Jag återkommer till
detta ämne i den bok af mitt arbete, som behandlar medeltidens konst
i Sverige.
Kyrkan bestod under medeltiden af tre hufvuddelar — de ännu
brukliga — nämligen kor, afsedt för presterskapet, långhus, afsedt för
menigheten, och torn, hvilket ur kyrklig synpunkt var den minst
vigtige delen och derföre ofta fattas. Men långhuset är stundom
ersatt af ett rundhus, i hvilket fall torn alltid fattas, såvida icke ett
sådant blifvit i senare tid tillbygdt. De s. k. rundkyrkorna äro i
Sverige ganska få, de utgöra således undantag. Då uttrycket
’rundkyrka’ lätt ingifver den föreställningen att hela kyrkan haft en
cirkelformig grundplan, hvilket ingalunda är händelsen, då äfven dessa
kyrkor haft ett utspringande kor, vill jag hädanefter använda uttrycket
rundhuskyrkor: rundhuset med cirkelformig grundplan svarar mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
