Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASILIKOR. 189
sådan hon nu framstår som ruin, är visserligen icke den ursprungliga
kyrkan, hon har bevisligen undergått hvarjehanda förändringar. En
redogörelse för dessa tillhör en senare del af mitt arbete. Här vill
jag endast framhålla den plan kyrkan slutligen erhöll, med ett
åttasidigt menighetshus och ett rektangulärt kor med en inre apsis (fig. 28).
Denna kyrka tillhörde en hospitalsstiftelse i Visby. Äfven i det af
en ringmur omslutna Visby har man tydligen funnit det nödigt att
åt kyrkorna gifva egenskapen af att vara försvarsverk, men hvarföre
man åt denna kyrka gaf just formen af en åttkant, det är mera än
jag kan för tillfället säga. Denna kyrka står som en ytterst egendomlig
företeelse inom den svenska arkitekturens område.
Vi lemna nu denne grupp af kyrkor, hvilka intaga en
undantagsställning, men just derigenom äro af ett särskildt intresse. Den
vanlige typen för vår medeltids kyrkor hade det för menigheten
upplåtna rummet rektangulärt. De tillhöra sålunda den s. k.
basilikatypen.
Jag vill här göra en anmärkning, som torde få anses nödig.
I de utländske författarnes arbeten om medeltidens konst egnas
i främsta rummet eller så godt som uteslutande uppmärksamheten åt
de mest framstående alstren af byggnadskonsten; de små kyrkorna,
framför allt landskyrkorna, finna vi sällan omtalade. Detta mä vara
tillåtet i utlandet, som har snart sagdt otalige byggnader från
medeltiden och bland dem synnerligen månge, som äro store och utförde
med den största konstnärlighet. I Sverige voro förhållandena af annan
art. De store byggnaderne voro helt få. Under intryck af denne
fattigdom höfves det oss att taga vara äfven på det mindre, det för
utlandets forskare obetydliga. Äfven den minsta landskyrka är för
oss af intresse. Men för oss är upptagandet af det lilla icke endast
en nödfallsåtgärd, afsedd att fylla det tomrum, som fåtalet af store,
monumentale byggnader skapar. Det är icke min mening att skrifva
konstens, utan kulturens historia, och då har äfven den torftigaste
landskyrka intresse vid sidan af katedralen.
En närmare granskning af de små landskyrkorna visar, att det
knappast finnes en enda, som icke har åtminstone någon detalj af verklig
betydelse. De stora kyrkorna i Sverige, biskoparnes, stadernes och
klostrens, äro alster af en utveckling, som försiggått i främmande land
och öfverflyttats till Sverige. Äfven om något för Sverige
karakteristiskt kan förekomma i desse store kyrkobyggnader, så ansluta de sig
dock i hufvudsaklige delar till den utländska konsten och de förebilder,
som denna erböd. I den lilla landskyrkan, som uppfördes utan så
stora anspråk, fanns det större tillfällen för det inhemska att göra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
