Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 BASILIKOR.
gällande. I de olika orterne var man mera eller mindre företagsam i
detta afseende. Störst var lifaktigheten på Gotland, tack vare öns
lysande kulturutveckling under den förhistoriska tiden, och öns
landskyrkor hafva på grund däraf ett ovanligt stort intresse — ett intresse,
som vida öfverträffar de mera i likhet med de utländske förebilderne
uppförda och dekorerade Visbykyrkorna.
Jag begagnade nyss, efter utländskt föredöme, benämningen
basilika-typ. Hvad menas med detta uttryck? I Sveriges urkunder
användes ordet basilika icke. ÖOrdet är af grekisk börd, basileus be-
SSS
C
S
S
RA
RB B RI
S
BI
S S GS
f5]
Bi
B
8
E
b
S
D
E
8
B
D B
— E
42mð60
al G
E a
1. æ a
E
nl
8
a 1/
- SSmMa]/
BSSOSS
g æ /
SEEIFH —- E
2 LLL / 1/
29. Basilika i Pompeji g BĈ 1/ 1/l
SSS
S
SSS
T(A=AAES
AR ZWZWZZDWZZE
B G E&
30. DBasilika i Rom.
tyder konung, basilika således något konungsligt. Ordet upptogs i
det latinska språket och betecknade från början en invid torget (forum)
uppförd byggnad, afsedd dels för handel och vandel, dels för
rättegångsförhandlingar. En sådan basilika var stor, ty hon skulle kunna
rymma mycket folk. Cicero skrifver en gång, att han var så
öfverlupen af menniskor i sin villa, att denna icke längre var en villa,
utan en basilika. 1 Fig. 29 visar en sådan basilika, som kommit i
dagen genom utgräfningen af staden Pompeji, fig. 30 en annan, större,
Fig. 29 och 30. Efter figurer i Lübkes Geschichte der Arkitektur.
1 Ordet basilika kom småningom att beteckna äfven andre byggnader afsedde
för allmänheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
