Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASILIKOR. 191
den s. k. basilica Ulpia i Rom. Gemensamt för båda är ett
midtparti omgifvet af en gång eller flere gångar. I den ene änden finnes
en särskildt utmärkt del, i fig. 29 är denne rektangulär och förlagd
invid gafvelväggen, i fig. 30 är han inrymd i ett halfcirkelformigt
utsprång. Denne särskildt utmärkte del var afsedd för domstolen, det
öfriga midtrummet och de genom kolonner och bågar från detta skilda
sidopartierna voro upplåtna åt affärsmännen.
Fig. 31 visar en fornkristen basilika. Det finnes en obestridig
likhet mellan den hednisk-antika basilikan och den fornkristna, och
man har af gammalt härledt den senare från den förre.
Häremot hafva under senare tid invändningar blifvit gjorda. Det
är onekligen egendomligt, om man skulle för den kristna menighetens
gudstjenst tagit en typ, som inom den hedna antika verlden tillhörde
en byggnad, hvilken användes som börs och rättegångslokal. Den
ICEFHCDEEDELCEMELEDEDEDCDEECECIC
EEEEREEFEEEKEWEEEEFEKEEENS
A.
—
S
3. e S
A—
U m E G 1 E t
1111 1571 1 1772 1 29°Erh.
L 7 1 1
31. Fornkristen basilika.
kristna gudstjensten skulle således, så att säga, hafva flyttat in i en
främmande, för andra ändamål afsedd byggnad — något, hvartill
ingen giltig anledning kan uppvisas. Häremot har blifvit framhållet,
att de kristne firade gudstjenst allra först i de enskildes boningar.
Senast har frågan blifvit behandlad af Dehio och Bezold i deras
storartadt anlagda arbete Die kirchliche Baukunst des Abendlandes. De
påminna om det italienska husets utvecklingshistoria. I den äldsta
tiden stod det fyrkantiga husct fritt under tak. Husets medelpunkt
var det fyrkantiga, på långsidorna af kammare omgifna atrium, som
mottog ljus genom den i ena gafvelväggen anbragta dörren. Innanför
atrium mot den andra gafvelväggen låg tablinum, der det äkta parets
säng stod och som i alla följande tider var husets hedersrum. För att
skaffa ljus åt atriets innerste del anlades å ömse sidor ett bihang
(alæ) ända fram till ytterväggen, i hvilken fönster anbragtes. När
Fig. 31. Grundplanen till aposteln Pauli basilika utanför Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
