Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 SIGTUNAKYRKORNA.
ett inflytande inom det kyrkliga området. Seeselberg har antagligen
låtit sin åsigt bestämmas genom det af gammalt vanliga påståendet,
att den, som döpte k. Olof, var en engelsman, men äfven om han
varit det, så sträckte sig hans verksamhet aldrig till Uppland. Dr
Ekhoff säger, bland annat: »Kristendomen måste senast redan tidigt på
1000-talet hafva varit spridd i Sverige, ej minst i Uppland, hvars
talrike kristne runstenar nogsamt vittna derom. Vi känna ju, att på
Björkö fanns kyrka redan på Ansgarii tid, vi känna svenske biskopar
L 1 1 1 1 1 1 1 [1 1 fi 120M.
99. Den hel. Olofs hyrka i Sigtuna.
från 800- och 900-talen, att Adelvard den yngre verkade i Sigtuna
något efter 1000-talets midt m. m.» Det är ej tillåtligt att i detta
sammanhang tala om kristendomens insteg i Sverige, vi måste
utceslutande hålla oss till Uppland. De kristne runstenarne i Uppland
tillhöra i allmänhet, såsom jag redan visat, midten af 1000-talet och
den närmast följande tiden. Men om den fäderneärfde sceden att rista
runskrifter i sten under omvändelsetiden blef än flitigare använd, så
4
Fig. 99. Efter teckning af O. Sörling i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
