Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA UPPSALA DOMKYRKA. 235
är detta något helt annat än att organisera kyrkan efter utländsk sed.
Hvad 800- och 900-talens ’svenske biskopar’ betydde för den organiserade
kyrkan i Uppland, har jag i det föregåcnde uppvisat. Missionen på
Björkö med hennes tvänne kyrkor dog bort. Adalvard d. y. nämndes
visserligen till biskop i Sigtuna, men han fann sin ställning der
ohållbar, ehuru han ingalunda saknade verksamhetslust, och han vände hem
till sitt land igen. Vi veta, huru föga kristendomen hade slagit rot i
Svealanden ännu under den äldre k. Inges tid, och han afled först
under början af 1100-talet. När vi, hvilket är nödvändigt, fästa oss
vid de historiska förhållandena, måste vi komma till det resultat, att
så ansenlige byggnader som de två Sigtunakyrkorna icke kunna hafva
kommit till stånd före 1100-talet, och det är klokast att stanna vid
detta århundrades senare del. 1
Katedralen i Gamla Uppsala har mycket, som påminner om den
hel. Peters kyrka i Sigtuna. Den kyrka i Gamla Uppsala, som nu
synes ofvan jord, är endast en del af den gamla kyrkan, hvars murar
blottades år 1896 (fig. 100).
Den nuvarande kyrkan visar sig bestå af apsis, ett kor, som har
längre yta än qvadratens, samt midtqvadraten af tvärhuset. Sakristian
i norr och vapenhuset i vester äro senare tillbyggnader. Tvärhusets
midt, hvilken uppbär ett östligt torn, har med åtta rundbågiga
öppningar stått i förbindelse med koret, korsarmarne och långhuset.
Hvardera korsarmen hade å den östra sidan en apsis. Långhuset bestod
af ett mycket bredt midtskepp och två ganska smala sidoskepp, hvilka
från hvarandra voro skilda af murar, uppburne af grofve pelare och
dem förbindande rundbågar. De två vestligaste pelarne, till planen
längre än de öfrige, hafva varit sammanbyggde med den vestra
gafvelväggen. Om man med en sådan åtgärd synes hafva velat bereda
säkert stöd åt någon tyngande öfverbyggnad, synes Kjellbergs
förmodan, att här funnits ett vesttorn af rektangulär plan, vara ganska
rimlig. Anläggningen visar i tvärhuset och långhuset mycken snedhet.
Det torde vara nödvändigt att hänföra denna kyrka och den hel.
Peters i Sigtuna till ungefär samma byggnadstid. Sankt Eriks legend
tillerkänner honom hedern att hafva fullbordat katedralen i Gamla
Uppsala — hon skulle således varit färdig ungefär vid midten af
1100-talet. Afven om legendens uppgift icke är något osvikligt bevis, då man
helt naturligt var benägen att till den konung, som blef ett
nationalhelgon, hänföra allt möjligt af märkligare art, så synes intet strida
mot uppgiftens giltighet. Det är väl sannt, att en biskop måste lägga
sig vinn om att få en biskopskyrka, men de biskopar i Uppsala, som
i biskopslängden förekomma förc k. Eriks samtida biskop Henrik,
1 På Sigtuna-kyrkornas arkitektur i öfrigt kan jag här icke inlåta mig. Det är
blott deras grundplaner, som skola i detta sammanhang behandlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
