Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRYPTOR. 249
fru. Kyrkan visar emellertid märken af olika byggnadsperioder, hvilka
i planritningen (fig. 116) äro antydda. Antydningar förekomma om
en treskeppig kyrka med ett lindrigt framskjutande tvärhus, som
antagligen haft vid hvardera korsarmen en apsis; till denna kyrka måste
hafva hört ett kor, försedt med apsis — detta allt tidigare än
1200-talets början. Kyrkan ändrades, tvärhuset försvann derigenom att
sidoskeppen i långhuset vidgades, sidoskeppen drogos längre fram och
afslutades med inre apsider, koret, rätlinigt afslutadt, sköt fram mellan
dem, och vid korets sidor byggdes tvänne kamrar, påminnande om
sidokamrarne i Lunds domkyrka och liksom desse afsedde helt visst
till förvaringsrum. Ett kapell har senare under medeltiden blifvit
bygdt utmed kyrkans sydvestra hörn.
Kanske någon af mine läsare har funnit denna redogörelse för
kyrkornas byggnadsplaner väl utförlig och derigenom långtrådig, men
ämnet har sin vigt och har hittills aldrig i Sverige blifvit behandladt
i ett sammanhang. Såsom jag vid flere tillfällen, icke vid alla, yttrat,
kunna vi icke efter grundplanerne komma till en slutgiltig uppfattning
om gränsen mellan de andliges rum i kyrkan och lekmännens. En
sådan gräns fanns emellertid. Han framträder tydligast i anordningen
af Lunds domkyrka samt i talet om högaltaret och sockenaltaret i
instruktionen för Åbo domkyrkas klockare.
Jag har i det föregående talat om Lunds domkyrkas krypta.
Namnet angifver något, som är fördoldt (af det grekiska verbet kryptein,
hvilket betyder dölja). Som teknisk term betecknar ordet en kyrka,
som, nedsänkt i jorden, föga höjer sig öfver marken och uppbär en
mycket upphöjd del af den egentliga kyrkan — antingen koret ensamt
eller koret och tvärhuset. Man sätter i allmänhet kryptornas uppkomst
i sammanhang med den vördnad, man hembar trosvittnenas qvarlefvor.
Martyren skulle hvila i sin graf, och grafven skulle vara underjordisk.
Man anordnade derföre under altaret ett underjordiskt rum, i hvilket
sarkofagen med dennes innehåll förvarades liksom i en graf. Men
kryptan var mera än ett grafhvalf, ty i kryptan fanns åtminstone ett
altare, och vid detta firades gudstjenst. Då i den egentliga kyrkan
messor sjöngos vid många altaren utom högaltaret, alltefter som det
fromma nitet ville söka båtnad för egna själar och andras, lefvandes
eller redan hädangångnas, genom att hedra det ena eller andra
helgonet, så kunde man ock i kryptan uppföra altaren, utan att dessas
plats i den underjordiska kyrkan innebar någon särskild betydelse.
Endast i det fall, att kryptorna regelbundet innehålla altaren helgade
åt visse personer, kunna vi anse kryptan hafva något särskildt att göra
med sådana helgon och med en viss art af gudstjenst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
