Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 KRYPTAN I LUNDS DOMKYRKA.
Sverige har icke att uppvisa mera än en krypta, den som
förekommer under Lunds domkyrkas tvärhus, kor och apsis. Hon ligger
5 fot lägre än den nuvarande marken utanför kyrkan och höjer sig 8
fot öfver långhusets golfyta. Ljus får hon utifrån genom små fönster,
men de äro ej färre än aderton. Tillträde till henne erhölls genom
tvänne trappor, som gingo ned från hvartdera sidoskeppet i långhuset,
och en liten trappa, som utifrån ledde ned genom tvärhusets norra
gafvelvägg. Om vi undantaga de tvänne förut nämnda trapporna, var
kryptan skild från långhuset genom en slät mur. I den del af denne,
som vette mot midtskeppet, fanns ett litet fönster. Kryptans midtqvadrat
har i norra och södra gränslinien två väldige pelare, i den östra
gränslinien förekomma två smalare pelare. Inom sjelfve midtqvadraten
förekomma fyra kolonner, liksom i hvardera korsarmen. Vi kunna derföre
säga, att tvärhusdelen af kryptan innehåller tre i norr och söder löpande
skepp. I koret och apsiden finnas sex kolonner, hvadan vi kunna säga,
att äfven midtqvadraten, koret och apsiden innehålla tre i vester och öster
löpande skepp. I hvardera vinkeln mellan tvärhuset och koret
förekommer en utbyggnad, delad i två rum, det ena, öppet åt tvärhuset,
är ett kapell, det andra, med dörr åt koret, är ett förvaringsrum. I
apsis och i de två kapellen förekommo altaren. Urkunderne omtala
vigning af tre altaren, Johannes döparens af år 1123, evangelisten och
aposteln Johannes’ af år 1124, den hel. Blasii och Egidii af år 1131.
Intet hindrar antagandet, att här funnits flere altaren. Den
omständigheten, att här fanns ett altare vigdt åt döparen Johannes, synes antyda,
att kryptan varit en dopkyrka. Inom kryptans norre del finnes en
brunn med godt vatten. Sedan dopförrättningen blifvit förlagd från
ett utanför kyrkan liggande baptisterium till kyrkan sjelf, kräfdes, att
den som skulle döpas ej behöfde bäras långt in i kyrkan, till hvars
gemenskap han eller hon ej hörde. Barn, som skulle döpas i kryptan,
torde hafva burits ned genom trappan i den norre yttermuren.
Om kryptan fått sin upprinnelse genom begäret att under altaret
anordna en helgongraf, låg det nära till hands för andra att i kryptan
söka ett griftrum. Också finna vi i Lunds krypta månge grafstenar,
af hvilke flere tillhöra erkebiskopar af Lund.
Men denna krypta har haft ännu en annan bestämmelse. År 1310
föreskrefs, att de i Lund bosatte Tyskar, som icke hade en hel gård
eller icke hyrde ett helt hus, utan bodde i sine bodar, skulle hafva
kryptan till sin kyrka.
För att tydliggöra kryptans plananordning meddelar jag fig. 117.
Man har talat om en krypta i den andra skånska biskopskyrkan,
Helgakorskyrkan i Dalby. Men här är icke fråga om en krypta i
samma mening som nyss och i samma mening som utlandets kryptor,
hvilka alla ligga under det östra koret och ju synas stå i samband
med den reliqvickult, som firades vid högaltaret. Denna s. k. krypta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
