Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALTARSKÅP. 267
och dörrar målade, de senare äfven på utsidorna. Öftare voro sjelfva
skåpet och dörrarnas insidor fyllda med skulpterade bilder, enstaka
figurer eller hele grupper. Dörrarnas utsidor äro deremot målade.
Stundom äro dörrarna dubbla, i hvilket fall man kan tänka sig till tre
olika utseenden på altarskåpet: 1 a, sjelfva skåpet och innerdörrarnas
insidor, b, innerdörrarnas utsidor och ytterdörrarnas insidor, c, endast
ytterdörrarnas utsidor. Detta utgör tre grader från utställandet af den
hufvudsaklige glansen till den vida mera oansenlige af de två målade
ytterdörrarnas utsidor. Ibland, då skåpen voro mycket stora, fann man
det nödigt att stycka hvardera ytterdörren i två delar, förenade med
gångjern, hvarigenom de blefvo lättare att sättas i rörelse.
Månget altarskåp har en underdel, en s. k. predella, hvilken
påminner om den på altarets baksida uppförde muren. Denna predella
har någon gång formen af en rektangel. Öftare vidgade sig predellan
uppåt, för att kunna uppbära ett altarskåp, som hade större bredd än
sjelfva altaret. Predellan hade antingen en slät framsida, som var
smyckad med målningar, eller hon var indelad i arkitektoniskt smyckade
rum, i hvilka man kunde inrymma hvarjehanda föremål, relikskrin
och annat. Predellan var ihålig. I hvardera gafvelväggen fanns
gemenligen en lucka. Hon blef derigenom ett förvaringsrum för
hvarjehanda föremål.
Jag har icke i detta sammanhang att sysselsätta mig med det
konstnärliga arbete, som blifvit nedlagdt på altarskåpen, detta ämne
tillhör den bok af mitt arbete, som sysselsätter sig med konsten under
Sveriges medeltid. Här har jag endast att se dem ur kyrklig
synpunkt. Jag har här att meddela upplysningar om deras anordning
d. v. s. om deras fördelning i olika rum, samt anföra exempel som
visa, hvilke bilder å dem förekomma.
Altarskåpens mått bestämdes naturligtvis af altarets storlek. Sjelfva
skåpet hade i regeln en rektangulär grundplan och fick, när dörrarna
voro uppslagna, en ganska stor vidd. Sådana altarskåp kunde icke
ställas annat än på högaltaret och på sådana sidoaltaren, som hade godt
utrymme. På sidoaltaren, som saknade detta, som t. ex. voro byggda
i hörn af kyrkan, voro altarskåpen af den vanlige grundformen mindre,
eller ock hade de en qvadratisk eller tresidig grundplan, i hvilka fall
de innehöllo endast en helgonbild.
Under altarskåpens äldsta tid innehöllo de endast enkla målade eller
skulpterade bilder, ordnade i rader; endast bilden af korsfästelsen var
rikare, alldenstund vid korset icke gerna saknades bilderne af jungfru
Maria och evangelisten Johannes. Småningom fick skåpets hufvuddel i
midten en grupp af bilder, med enstaka bilder på sidorna och enstaka
bilder på dörrarnas insidor. Till sist blef det sed att låta de enstaka
1 Om altarskåpen jfr Münzenberger och Beissel, Zur Kenntniss und Würdigung der
mittelalterischen Altäre Deutschlands, 1, 2 (ännu under utgifning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
