Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 ALTARSKÅP.
bilderne falla bort och fyila skåpet med bilder ordnade i stundom mycket
rike grupper. Man blef allt ifrigare att gifva altarskåpen en rik
utstyrsel. Hvar särskild grupp omslöts af en arkitektonisk omramning,
och i denna anbragtes hvarjehanda miniatyrgrupper. De målade
dörrarna voro fördelade i fält, hvart och ett innehållande en grupp.
Endast på dörrarnas, respektive ytterdörrarnas utsidor förekomma enstaka
helgongestalter.
Förkärleken för storartade altarskåp var olika i landets olika delar.
De största och rikast utstyrda förekomma i Måälarelandskapen och
Östergötland. Äfven i Norrland förekommer ett och annat. I Skåne
finnas visserligen ganska stora altarskåp, men de kunna, hvad
anordning och utstyrsel beträffar, icke mäta sig med de nyss omtalade. I
Småland, Vestergötland, Halland och Bohuslän äro altarskåpen mindre
till format och utstyrsel.
Altarskåpen voro i regeln förfärdigade af trä, rika genom
förgyllning och målning. Altarskåp af sten äro mycket sällsynta.
Altarskåp med dörrar, således bestående af tre delar, hvilka kunde
slutas samman, kallas i den arkeologiska terminologien triptyker.
De äldsta svenska altarskåpen förekomma på Gotland, antagligen i
följd af öns, framför allt Visbys, nära förbindelser med Tyskland. Jag
återgifver här det äldsta exemplar, som ännu finnes i behåll (fig. 130),
ännu stående på altaret i Ganthems kyrka. Det är egentligen orätt
att i detta fall tala om ett altarskåp, det är en altartafla utan ihålighet
och utan dörrar. Sjelfva taflan är rektangulär. Midten höjer sig till
en gafvel med fialer. Ändstyckena likna torn med eleganta spiror.
Inom midtstycket se vi Christus på korset mellan Maria och Johannes,
öfver gruppen ses Gud fader och tvänne englar. Å ömse sidor stå
under bågar tre apostlar, i bågarnes vinklar ses englar. På framsidan
af det ena tornet ses den hel. Olof, af det andra tornet en qvinna, som
i handen håller ett ciborium, och som således ej kan med tillhjelp af
attributet identifieras. Under desse två bilder förekomma tvänne
medaljonger, hvilke innehålla bröstbilder af Maria Magdalena och Christus
(fig. 130).
Detta altare tillhör tiden inemot midten af 1300-talet.
Af detta altarskåp har jag meddelat en något mera utförd figur,
på grund af dess stora märklighet; af öfriga altaren, som jag nu går
att omtala, meddelar jag endast skizzerade teckningar.
Detaljframställningarna i bild höra till boken om medeltidens konst.
Ungefär samtidig med Ganthemstaflan är en, som förekommer i
Lojsta kyrka, äfven den en tafla och icke ett skåp, äfven här målade
bilder under bågarne, men desse bilder äro så utplånade, att endast
delar af konturerne skymta fram. I midten har funnits en framställning
af jungfru Marias kröning. Sidofälten inrymma bilder af apostlapar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
