Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 SKÖLJSTENAR.
högt upp, att de voro med beqvämlighet åtkomlige för dem, som
skulle begagna sig af dem. Brunius har i sina samlingar af
teckningar och anteckningar (nu förvarade i Antiqvarisk-topografiska
arkivet) afbildat en sköljsten med bladranka på skålen (lik en funt i
miniatyr), hvilken säges förekomma »vid golfplanen å den södra sidan
i Bosjöklosters kyrkas utsprång». En sådan plats är onekligen mycket
obeqväm, men stenen har måhända blifvit flyttad från den ursprunglige
platsen.
En annan form af sköljstenar var icke ett bihang till muren, utan
stod fritt framför denne — en låg kolonn uppbar sjelfve stenen.
Kolonnen måste då haft ett längsgående rör, som låtit vattnet rinna
ned i kyrkans grund. En sådan, från Gudhems kloster i Vestergötland,
finnes här af bildad fig. 171.
171. Sköljsten från Gudhems kloster.
Ännu ett tredje slag förekommer, anbragt i sjelfve kyrkmuren,
dock i altarets närhet eller, närmare bestämdt, i närheten af den sida
af altaret, på hvilken kalken hade sin plats. Man gjorde i muren en
nischformig insänkning och i dennes bottenyta gjordes en rund eller
flikig insänkning, med ett hål i midten, genom hvilket vattnet kunde
rinna bort. En sådan nisch kallades piscina l och gjordes ibland till
föremål för en rikare ornamental behandling. Som exempel förtjenar
särskildt anföras piscinan från Heda mycket åldriga, men dess värre i
senare tider vandaliserade kyrka i Östergötland. Nischen (fig. 172) har
fått en arkitektonisk omramning med ett gafvelfält, i hvilket en väpnad
man är framställd i sittande ställning. Det är af intresse att jämföra
hans styfva hållning, hvilken vittnar om ringa utbildning i
konstnärligt hänseende, med det behag, som uppenbarar sig i de romanska
ornamentsmotiven. 2
Fig. 171. Efter original i Statens Historiska Museum.
1 Ördet betyder en vattendam, oftast under fri himmel.
2 Heda kyrka har till sin grundplan haft ett omisskänligt slägttycke med den
hel. Peters kyrka i Sigtuna och katedralen i Gamla Uppsala, d. v. s. med
utskjutande korsarmar, hvilke åt öster haft hvar sin apsis. När den senaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
