Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖLJSTENAR. 311
byggnader förekommo kapell för familjens dagliga behof af andakt.
Afståndet från sockenkyrkan var ofta så stort, att det icke kunde
komma i fråga att der infinna sig dagligen. Men om vederbörande
icke hade en egen kapellan, kunde naturligtvis vid en sådan capella
portatilis ingen messa läsas, man kunde der endast fullgöra handlingar
af enskild andakt.
De kärl, som användes vid gudstjensten, måste göras rena, och
presterne skulle, efter att hafva förrättat de gudstjenstliga handlingarna,
tvätta sina fingrar. Det vatten, som användes för det ena och andra
ändamålet, fick derigenom en viss helgd och fick icke slås ut
hvarsomhelst. Det fick icke komma i beröring med något profant, utan
skulle rinna ned i kyrkans grund. Den gamla uppteckningen af de
kanoniska bruk, som förekommo i Lunds domkyrka, säger (kap. 9):
=—
— 2
=—=—
—
=—
5
——
Hi. HmGS
]
Ki
S: S l )
S
3/
17.
s
=—
1
1.
169. I Klinte kyrka, Gotland. 170. Från Vestra Sallerups kyrka, Skåne.
Sköljstenar.
»Ej långt från altaret skall på lämpligt ställe finnas en tvättinrättning
(lavatorium), i hvilken kalken och annat, som använts vid messan, skola
tvättas och det tvättvatten, som presten använt för sine fingrar efter
kommunionen, hällas.»
Ibland finnes en tvättsten fäst vid altarets sida, så att vattnet rann
in i sjelfva altaret. En sådan sten sitter ännu i altaret i Klinte kyrka
på Gotland. Han är mycket enkel, men på undersidan äro i relief
afbildade tvänne händer, hvilka liksom räcka fram skålen (fig. 169).
Vanligare var det, att sköljstenen saknade en sådan antydning om den
bärande kraften — han stack fram ur altarmuren med en rundad
eller flerflikig kontur och en flerflikig insänkning från den öfre ytan,
hvilken hade ett hål, genom hvilket vattnet rann af. En sådan sten
är här afbildad fig. 170. Desse sköljstenar voro i regeln satte så
Fig. 169. Efter teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
Fig. 170. Efter original i Statens Historiska Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
