Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 KALVARIEBERG.
i och utanför Jerusalem, vägen från den romerske ståthållarens palats
till hufvudskalleplatsen. Få ord äro i de evangeliska berättelserna
egnade åt denna vandring, men legenden har upptagit detta lilla och
vidare utvecklat det, hvarigenom åstadkommits en detaljerad skildring
af det stora sorgetåget. Som korsfästelsen försiggått på en bergshöjd,
ordnades korsvägen, när icke naturhinder trädde emellan, så, att
stationerna förekommo utmed en uppåt stigande väg och att
korsfästelsebilden förekom högst upp. Södermalm utanför medeltidens Stockholm
lämpade sig synnerligen väl för en sådan anlägg ning. Vid hvar
station fanns en framställning af en särskild punkt i Christi
lidandesvandring. De andäktige, som botgörande skredo fram å korsvägen,
stannade vid stationerna — deraf deras namn (ställen, vid hvilka man
stannar), och afstånden mellan stationerna bestämdes af legendens
uppgifter. Emellertid, derest icke lämpligt utrymme fanns, satte man
stationerna närmare till hvarandra; hufvudsaken var att man kom från
den ena stationen till den andra.
Den första framställningen af en sådan via dolorosa infördes i
vesterlandet af en dominikanerbroder, som afled år 1420. Sedermera
visade sig framför allt franciskanerne ifrige för sådana anläggningar.
Mest beryktad är den korsväg, som anlades vid Nürnberg, med
skulpterade framställningar vid hvar station, utförda af Adam Krafft år 1490.
Ett kalvarieberg alladt Jerusalemsberget) ordnades vid Lybeck år
1468. Är den s. k. pelaren (d. v. s. stenhällen) å Södermalm
ändstenen till en serie stationer, kan han icke stå i sammanhang med
Käpplingemorden, utan måste vara senare, då vi icke kunna antaga,
att man i detta afseende var tidigare i Sverige än i Tyskland. Den
nästan utplånade inskriften under korsfästelsebilden synes vara tecknad
med minuskler, och desse aflöste i Sverige majusklerne vid pass år 1400.
Inskrifterna å Adam Kraffts stationer vid Nürnberg säga: 1. Jesus
tager afsked af sin moder, som blir vanmäktig af sorg, 200 steg från
förskaffar the pelarna tre,
som wij på Södermalmen se,
på Christi pina the lyda,
hör till! iagh will thet wttyda:
Från rådstufvan till then längst står,
så långt Christ wnder kårset går,
thet han från Pilati hws bär,
the andra, som staden stå när,
betyda, huru ofta wist
och långt från föl medh kårset Christ.
Wthuggen ähr hwar pelar så
att till thär af alt fatta må.
I gambla tiden war then skick,
folcket i process thär wt gick,
ett skönt altare thär bygs för hwar,
thär presten sin bön till Gudh bar.
Dessa altaren voro helt visst icke stadigvarande, utan torde hafva blifvit upp-
satta för sådana tillfällen, då store ’processer’ företogos. Jfr Messenii Chrönika om
Stocholm, tryckt i Silfverstolpes Historiskt Bibliotek, del 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
