Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 MINNESKORS.
mellan samma Hallnäs och Östersjön, ett strax söder om Föra kyrka,
å den s. k. korshorfvan, 31/4 aln högt, välhugget, med bild af en kalk,
hvilken antyder, att korset blifvit rest till minne af en andlig man,
samt en inskrift, som upplyser, att hr Martin (tydligen socknens
kyrkoherde) blifvit der på stället ihjälslagen förste söndagen efter
trefaldighet år 1431, ett vid Kläppinge i Bredsätra sn, mera än 41/4 alnar
högt (nu försvunnet), ett inom samma socken helt nära Sikavarps förre
kapell, mera än 51/4 alnar högt, (fig. 275), ett S om Öfre Sandby
(samma socken), något öfver manshöjd, bärande namnet Sune, ett strax
öster om Tjusby i Gärdslösa sn, nära 3 alnar högt, med inhuggne
cirklar. 1 Korset vid Sikavarps kapell betecknas af traditionen som ett
bönekors.
P. A. Säve har 2 meddelat en öfversigt af de gotländska
minneskorsen.
De gotländska korsen äro af olika utseende. Den enklaste formen
(fig. 276) uppenbarar sig sällan. Ett sådant kors förekommer i en
hägnadsmur till landshöfdingeresidenset (1) i Visby. Ett lika enkelt
står vid Tjängvide i Kräklingbo sn. Den mest utvecklade formen kan
beskrifvas sålunda: en bred och hög flisa uppbär ett kors med smalare
armar, till hvilke sluter sig en ring. Det mest bekanta exemplet af
denne typ är det kors, som ännu står rest utanför Visby till minne
af de Gutar, som stupat den 27 juli 1361 under kamp mot k.
Valdemars danske här (fig. 279). Korset står öfver de fallnes gemensamma
graf. Ett kors af enahanda form står vid Bondarfve i Guldrupe sn:
här omtalas namnen å den dräpte, Jakob, och Nicolaus, som slog ihjäl
honom; sjelfve mordscenen är återgifven å korsets baksida. Ett
liknande kors står vid Laxarfve i Boge sn; här finnes å korsstammen
en inskrift, som omtalar, att Helvi Vesters dog år 1455. En Johan
Vesters, som dog 1439, omtalas på ett kors vid Vesters i samma socken.
Ett liknande kors, som står vid Sigdes i Burs sn, omtalar en
kyrkoherde Ragnvald i grannnsocknen Lau, hvilken afled år 1448, 3 ett
annat, vid Grens i Mästerby sn, synes bära årtalet 1550 — seden att
resa sådana kors skulle således hafva öfverleft medeltiden. 4 Ännu
ett, utan inskrift, står nära Rute kyrka.
Ett kors vid Dals i Levide sn ansluter sig till denne grupp, men
har vinklarne mellan korsarmarne och ringen fyllda (fig. 277). En
ännu mera sammandragen form har i vinklarne små cirkelsegment,
minnen af den förut omtalade ringen. Sådana kors stå vid Gunille i
1 Samtliga dessa kors äro omtalade i Ahlquists Ölands historia och beskrifning
(1825).
2 I Svenska fornminnesföreningens Tidskrift, band 2, s. 1.
3 Säve läser årtalet 1414, men der står Mcd qvatuor x ac octo, d. v. s. 1400, ’fyra
x’ = 40 och 8.
4 Ett träkors af samma modell restes år 1831 vid Ire i Hangvars sn öfver en
husbonde, som blef oskyldigt mördad af en skomakaregesäll. Ett par stenkors,
som synas vara ganska unga, förbigår jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
