Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 GRAFSKICK.
mera gynnade personer inne i sjelfva kyrkan, under dennas golf.
Grafvar på kyrkogården kunde hafva sidor, som bestodo endast af
jord; då behöfde liket, vare sig det var iklädt vanliga kläder eller
endast en svepning, inom sjelfva grafven ett skyddande omhölje.
Grafven på kyrkogården kunde vara och grafven inne i kyrkan var
väl i regeln omsluten af sten.
När Skara domdyrka undergick de ansenliga restaureringsarbeten,
som afslutades år 1894, fann man vid sidorna af grunden till den
nuvarande norre kyrkomuren, hvilken är dragen utanför den
ursprungliga kyrkans norre gränsmur, likkistor af en särdeles primitiv
beskaffenhet: de äro bildade af ekstockar, som blifvit klufne och urhålkade
(fig. 290). En sådan kista hittades mellan den nuvarande, under början
af 1300-talet uppförde norre kyrkomuren och den linie, efter hvilken
1100-talets mur var framdragen; vi äro ej deraf berättigade att
hänföra dessa kistor till 1100-talet; de kunna hafva tillhört en föregående
tid, 1000-talet, då den tidigaste domkyrkan ännu fanns i Skara,
uppförd af trä. 1 En af dessa ekkistor hade endast två tredjedelar i
behåll; resten hade blifvit borthuggen, för att bereda plats för
grundvalen till 1300-talets mur.
I närheten träffades grafvar, omslutna af stenhällar (fig. 291). De
voro rektangulära; i den ene ändens hörn lågo tvenne fyrkantiga stenar,
mellan hvilke likets hufvud hade sin plats. Annanstädes i
Vestergötland har man funnit gamle kyrkogårdar, innehållande hällkistor af
liknande art, visande endast den olikhet, att sjelfva kistan i den ene
änden hade ett rektangulärt utsprång för hufvudet (fig. 292). Sådana
stenkistor, täckta med hällar, äro funna vid Sjögerås i Kinneklefva
socken, Vestergötland, och på Garda kyrkogård, Gotland. Jag har
funnit sådana i ett sidorum till koret i Varnhems klosterkyrka.
Liknande hällkistor från kristen tid torde komma att hittas flerstädes,
låt vara att å våre kyrkogårdar, i följd af det kraf på grafplats, som
de hvarandra aflösande slägtena ställde till det begränsade området,
de tidigare grafvarna blifvit gång efter annan omgräfda, för att bereda
plats för nye gäster i ’Guds åker’. Det är förnämligast i tidigt
öfvergifne kyrkogårdar eller i närmaste närhet af romanska kyrkors murar,
som vi kunna med säkerhet räkna på att finna vittnesbörd om det
äldsta grafskicket. Vi få här nöja oss med att gifva akt på de
stenvårdar, med hvilke grafvarna blifvit utmärkta; de talade till samtiden,
stundom, när inskrifter förekomma, tala de ännu.
Stenvårdar förekommo redan under den hedna tiden, men desse
voro reste, för att lättare ådraga sig uppmärksamhet, ibland försedde
med runskrift, oftast saknande all antydan om den längesedan
förgätne döde. De kristna grafvarnas stenvårdar voro i allmänhet lig-
1 Enligt en uppgift i tidningarna har man år 1899 funnit liknande grafkistor i
Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
