Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 BELYSNING.
De i Sverige till våre dagar bevarade ljusstakarne äro utförde i
malm (koppar eller messing), tenn, jern och bränd lera.
En mycket enkcl form visar oss fig. 438: en fot, med en derifrån
uppstigande fast pigg, på hvilken det tjocka vaxljuset sattes. Vanligen
hade dock stakarne tre hufvuddelar, fot, skaft och skål med pigg.
Som ljusen voro stora och tunga, måste stakarne vara af fast
konstruktion. Redan under den äldre medeltiden tillverkade man mycket
prydlige stakar — man kan rent af kalla dem konstverk — med det
förnämsta arbetet nedlagdt på foten, hvilken har en tresidig grund-
t.
l Hi
=11
E—
—
lho
440. Ljusstake af malm. 441. Ljusstake af tenn.
plan och består af tre utspringande fötter, vanligen i skepnad af djur,
hvilka uppbära tre fält, som bestå af idel om hvarandre slingrande
djurkroppar, med någon tillsats af växtmotiv samt här och der
infogade menniskofigurer. De krälande kropparne torde representera
mörkrets och fiendskapens rike, ofvan hvilket ljusets område vidtager.
Någre sådane stakar finnas icke bevarade i Sverige. En ytterligt svag
påminnelse om dem lemnar ctt skadadt exemplar, som hittats på Got-
land (fig. 439).
Fig. 440. Efter teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet. Staken är, enligt
inskrift, gjuten år 1479.
Fig. 441. Efter original i Statens Historiska Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
