Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKER. CIBORIER. 567
1 gammalt Tappet medh S:ti Erichs Historia, underfordrat medh
Blaggarn, af 223/4 alnars längd, till höjden lijtet mehr än 2 alnar och
medh stort håhl på.
1 Tappet medh dhe Wijse Mäns Historia, underfordrat medh
Blaggarn till längd 37/8 aln och högden 45/8 aln.»
Vid de tre sista står i det år 1695 öfversedda exemplaret i
marginalen med annan hand skrifvet: ’upbränd’. Desse bonader gingo
sålunda förlorade vid domkyrkans brand år 1702.
BURSA. Se Corporale.
BÖCKER.
Under gudstjensten skulle från altaret läsas hvarjehanda, som
ingick i gudstjensten, derföre måste på altaret finnas böcker,
innehållande evangelierna och epistlarne eller åtminstone de delar af dessa
heliga skrifter, som skulle under gudstjensten föreläsas. Vidare
behöfdes en bok som innehöll ritualen, som var för lång och innehöll
för långa böner, för att presten skulle kunna hålla allt i minnet.
Flere olika böcker omtalas, men jag behöfver icke här inlåta mig
närmare på detta ämne, då det hellre bör behandlas i nästa kapitel,
som skall redogöra för gudstjensten. Laurentius Petri talar om
’messboken, som skulle två gånger flyttas från söder till norr och sedan
tillbaka igen’. Medeltidssvenskan hade äfven uttrycket tideböcker,
om hvilka Dijkman säger: tijdeböcker, elljest kallade agendeböcker,
hwar uthi har stådt annoterat, hwad de på hwar och en tijd, uthi sin
Gudztienst, bådhe medh siungande och annat, förrätta skulle, der af
ock deras Gudztienst är kallat Tijdagiärdh. Det allmännast brukliga
namnet för den bok, som innehöll gudstjenstordningen, var missale.
De under gudstjensten använda böckerna voro skrifna på
pergament, med prydlig skrift och helst med målade begynnelsebokstäfver.
Åfven inbindningen gjordes gerna kostbar. Såväl om skrift som om
band får jag tillfälle att tala i den bok af detta arbete, som skall
redogöra för litteraturen.
CASULA. Se Drägt.
CHRISMA. Se Oljekar.
CIBORIUM.
Detta namn hänvisar på det latinska ordet cibus, föda, i detta fall
specialiseradt till den föda, som gafs församlingen i nattvardsbrödet,
och ciborium betecknar helt enkelt det kärl, i hvilket nattvardsbrödet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
