Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 CIBORIER.
hostian, förvarades. Namnet fick emellertid en annan betydelse,
öfverflyttad från den ursprungliga. Man gaf nämligen äfven ganska tidigt
namnet ciborium åt en å altarskifvan uppförd byggnad af (oftast) fyra
kolonner, som uppburo ett hvalf (jfr ciboriealtare s. 265). 1 Vid
hvalfvet var åtminstone i gammal tid medels kedja fäst ett kärl i form af
en dufva, i hvilket nattvardsbrödet förvarades. Ett sådant kärl
förekommer i det danska nationalmuseet. 2 I Sverige finnes intet
exemplar bevaradt. Denne å altaret hvilande öfverbyggnad kallades äfven
tabernaculum.
Enligt den romerska kyrkans sed skulle ciboriet (i den
ursprungliga betydelsen) vara tillverkadt af guld eller silfver; var materialet af
lägre rang, skulle åtminstone insidan vara förgylld. I Sverige var,
såsom vi se af ännu bevarade ciborier, det inre icke sällan försilfradt.
Ciboriet skulle hafva en fot, så att det kunde stå stadigt, det skulle
ofvan foten hafva en utsvällning, tack vare hvilken den
tjenstförrättande presten kunde hålla ciboriet stadigt i handen, men denna
utsvällning skulle vara så fint behandlad, att hon icke vållade handen
något obehag. Om sjelfva kärlets form voro inga föreskrifter gifna.
Locket skulle vara tornlikt och upptill afslutas med ett kors, vid
hvilket den korsfäste Frälsarens bild var fäst. Att döma efter
bevarade svenska ciborier var bilden af den korsfäste icke nödvändig, men
korset upptill saknades antagligen aldrig.
Ciboriet kallades äfven pixis (pyxis) eller viaticum. Det senare
namnet beror tydligen derpå, att ett kärl af detta slag behöfdes för
att bära nattvardsbrödet öfver vägar och stigar till de döende, som
skulle mottaga sakramentet och icke minst i vårt land bodde långt
bort från kyrkan. Pixis deremot härstammar från grekiskan och
betydde ursprungligen ett kärl af buxbom. Ordet återfinnes ännu i de
nuvarande språken, i vårt bössa (såväl i sparbössa som bössa för
skjutning), i tyskans büchse och engelskans box. Ett kärl af ifrågavarande
slag, från Mellösa kyrka i Närike, kallas i en å detsamma anbragt
inskrift pixis. I utlandet förekommo äfven namnen torn (turris, turricula),
emedan ciboriet ej sällan hade form af ett torn, och kapsel
(capsula). I ett testamente af år 1345 omtalas ett silfverkärl (vas
argenteum) afsedt till förvarande af ’Herrens lekamen’; det hade en vigt af
4 mark rent silfver.
I en förteckning öfver Järstads kyrkas inventarier af år 1399
omtalas två par messokläden, två messohaklar, två altarreden, två kalkar, två
corporalia, ’twa guz likama budhkar aff sylf’, en korkåpa, ett röklin, två
1 I k. Magnus ladulås’ testamente af år 1285 omtalas en ’pixis [jfr det följande]
argentea pro sacra eucharistia in cyborio conservanda’. Alltså förvarades oblaten
i en pixis, och denna stod i ett ciborium, en sådan öfverbyggnad, som i
ofvanstående text omtalas.
2 Worsaae, Nordiske oldsager, fig. 533.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
