Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISKOPSHATT. HANDSKAR. 599
enhörningar — en symbol för jungfru Maria —, å den andra, jämte
pelikanen, två hjortar. Hjorten, som förekommer å mitran, var en
under medeltiden ofta använd symbolisk figur. Hjorten ansågs vara
en fiende till ormarne, troddes med sin andedrägt drifva dem ut ur
deras gömslen och derefter sluka dem. För att rädda sig från deras
gift, som spridde sig i inelfvorna, måste hjorten skynda till friskt vatten
— jfr psalmistens ord om hjorten, som längtar efter friskt vatten —,
genom hvars kraft han får nytt lif, dock med förlust för tillfället af
sin hårbeklädnad och sina horn. Hjorten betecknade dels Christus
och apostlarne, dels sorgen öfver synden och längtan efter frälsning.
De två banden — ett fattas — hafva en inskrift i minuskler.
En biskop, som var vald, men icke vigd, fick icke bära mitran.
I den hel. Katarinas kyrka i Lybeck finnes en å muren målad bild af
Johan, vald biskop i Reval († 1320); han håller mitran under armen.
500. Biskopshandskar.
Handskarne (chirothecæ, manicæ) räknas från 1000-talet till biskopens
utstyrsel. Sedan biskopen hade iklädt sig dalmatikan, tog han på sig
handskarne, men tog dem af sig efter offertoriet (jfr nästa kapitel).
Han bar ej heller handskar vid begrafnings- och sorgfester, ej heller
under långfredagen. Handskarne skulle vara af silke, färgen var i
början hvit eller röd; sedermera voro alle liturgiske färger tillåtne
utom den svarte. Kanten var vanligen broderad, och midt på handens
utsida förekom ett midtornament i form af en cirkel, som omslöt ett
kors eller en dyrbar sten. På en skulpterad bild af den hel. Thomas
af Canterbury, som från Skepptuna kyrka i Uppland förvärfvats till
Statens Historiska Museum, ses (fig. 500) hvita handskar med
midtprydnader. Utanpå handskarne äro trädde flere ringar, hvilket synes
vittna om en viss fåfänga, icke hos helgonet, utan hos den som utförde
eller beställde bilden.
Fig. 500. Efter original i Statens Historiska Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
