Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 DRÅGT.
En ring skulle dock biskopen alltid bära, den biskopsring, som
öfverlemnades honom, när han vigdes till sitt maktpåliggande embete.
Han var af guld och pryddes med en ädelsten. På den nyss nämnde
bilden af den hel. erkebiskop Thomas ses å båda händerna flere ringar,
å olika led af fingren. Biskopsringens rätta plats var å den högra
handens fjerde finger. När erkebiskop Karls af Lund († 1334) graf
undersöktes, fanns i denna den här fig. 501 afbildade biskopsringen,
af guld, dock ej försedd med en sten, och en inskrift, som det icke har
varit mig möjligt att tyda. Bokstäfverne kunna icke vara anbragte
på måfå; de måste hafva någon hemlig betydelse.
Biskopsstafven (pastorale, pedum, virga, ferula, baculus).
Biskopen var en herde och han bar, från invigningen, en herdestaf —
liksom, senare, äfven abboter och abbedissor. Någon biskopsstaf finnes
icke från medeltiden bevarad i Sverige. I Köpenhamns
Nationalmuseum förvaras en biskopsstaf, som uppgifves hafva tillhört
erkebiskoparne i Lund (fig. 502). 1 Fig. 503 återgifver en snidad erke-
biskopsstaf med sudarium.
LOS
. KI. e —
WOUIRKHEXJIHGOHDPDI
501. Biskopsring.
Biskopsstafven hade från början utseende af en herdestaf, med
krok i den öfre änden, med hvilken får, som ville förirra sig, skulle
dragas tillbaka, med sjelfve stafven, hvilken var afsedd för mild
tuktan, och nedtill en spets, för allvarligare ändamål. I utlandet finnas
flere biskopsstafvar förvarade, af hvilke någre äro försedde med
inskrifter, hvilka påminna derom, att biskopen skulle draga fåren till
sig med kroken, med stafven styra de stående och upprätta de
nedfallna, med spetsen egga de söliga. Märkliga och vackra äro de
inskrifter, som äfven förekomma till maning för den, åt hvilken stafven
var anförtrodd, dels å den utspringande knapp, som förekom vid
gränsen mellan stafven och kroken, homo, d. v. s. du är en menniska,
dels nedtill, der piken satt, parce, d. v. s. var skonsam.
Fig. 501. Efter i Lunds domkyrka funnet original.
1 I Skoklosters samling förekommer en fint arbetad och emaljerad, under
1100-talet arbetad krok till en biskops- eller abbots-, abbedissestaf, men det är
lika troligt, att han är kommen från utlandet, som att han varit brukad i
Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
