Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELD. ELDPANNA. FANOR. 605
Laurentius Petri omtalar förkläde åt presterne vid dopet.
ELD.
Laurentius Petri talar om den romerska kyrkans sed att välsigna
eller helga eld. Huruvida han menar eld afsedd för kyrkligt eller
för verldsligt bruk, kan jag icke uppgifva. Allt som användes vid
gudstjensten skulle välsignas, och eld användes för kolen i
rökelsekaren.
ELDKAR. Se Rökelsekar.
ELDPANNA.
Klockaren i Åbo domkyrka skulle under vintertiden se till, att
klerkerne alltid under gudstjensten hade eld i eldpannan och
sammalunda korklerken i hvart kor. Sysslomannen skulle sörja för pannorna
och så mycket kol, som korklerken behöfde i ottesången, kyrkvärden
skulle sörja för kol till messorna. Vi se, huru småaktigt arbetet var
fördeladt. Eldpanna är tydligen hvad vi på dålig svenska kalla fyrfat.
EVIG ELD, EVIGA LJUS. Se Belysning.
FANOR.
I Vadstena klosterreglor säges, att framför abbedissan skall bäras
en röd fana, å hvilken Christi lekamens beläte var ’skrifvet’ och å den
andra sidan Vårfrus beläte. Fanor användes mycket sedan uräldsta
tid vid kyrkliga processioner. De voro fyrkantiga, sydda vid en
tvärstång, som med tvänne snören var fäst vid den öfre änden af en stång.
Fanorna voro än broderade, än målade, än skrifna, hvilket väl kan
betyda detsamma som målade, men också tecknade d. v. s. försedda
med konturteckningar. Tvänne synnerligen väl målade fanor, som
tillhört Lunds domkyrka, äro nu förvarade i Lunds universitets
historiska museum. Den ena, med bilder af Treenigheten å den ena sidan,
den hel. Anna å den andra, är här återgifven fig. 505 a och b. I en
kyrka i Uppland har jag sett en ytterst enkel linnefana med teckningar
i kontur. Det synes varit regel, att fanan, nedtill uppklippt i flere
breda tungor, var, såsom nyss nämndes, fäst vid en horisontal staf, som
med två snören var fäst vid en lång stång, som bars i upprätt eller något
lutande ställning (fig. 506).
FASTEDUK.
Med denne, som omtalas af Laurentius Petri, torde förstås
detsamma som i tyskan kallas fastentuch eller hungertuch, en stor duk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
