Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGEDOMAKAR. 629
Eriksbergs kyrka ligger deremot mera afsides, på gränsen mellan
Skaraborgs och Elfsborgs län. Men orten måtte fordom haft en ganska stor
betydelse, ty enligt den till den äldre Vestgötalagen fogade
konungalängden afled k. Knut Eriksson å Eriksberg i Gäsene härad — just
ifrågavarande Eriksberg, der således kyrkan torde hafva varit
uppbyggd på en kungsgårds grund och utstyrd med konglig frikostighet.
=
g.
//1 56000600000000202099 66000000008008028822J;
V
CRVÖGJELLOCNSLIGOERI,
= —A
[2
;
ANCRÆTODE.SK ëlUNCENTLIDESCS. f
R
—
—— —
— Cgge———
515. Helgedomakar.
Det heliga ville man under medeltiden framhålla genom en
synnerligen rik utstyrsel. Färgernes glans älskade man, och derföre
spelade emaljbeklädnaden, först använd inom det byzantinska riket,
derefter i Rhenlandet och så äfven i vestra Frankrike, en mycket stor
roll. I vestra Frankrike var Limoges hufvudort för emaljtekniken, och
derifrån hafva äfven till Sverige kommit emaljerade kors och relik-
Fig. 515. Efter original i Statens Historiska Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
