- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
649

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KALKAR. 649

HIMMEL. Se Pell.
HOSTIA. Se Oblat.
HOSTIEDOSA. Se Oblatdosa.
HUFVUDLIN. Se Drägt.

KALK.

Kalken, i hvilken nattvardens vin hälldes under messan, för att
utdelas åt dem, som voro berättigade till dess åtnjutande, hette på latin
calixæ, hvilket ord under olika former upptogs i de germanska
tungomålen. Han bestod af tre hufvuddelar: fot (pes), knapp (nodus,
pomellum) och bägare eller kopp (cuppa). Kalken var det heligaste af
alla de heliga kärlen och borde derföre genom sitt yttre motsvara den
höga uppgiften. Redan i kristendomens första tider gjordes kalken af
ädel metall, från och med 800-talet var detta regel.

K. Magnus ladulås skänkte år 1285 till det af honom grundlagda
gråbrödraklostret invid Stockholm (på den nuvarande Riddarholmen)
en kalk af guld, till Linköpings domkyrka 4 mark lödigt silfver, af
hvilka en kalk skulle förfärdigas, till Åbo domkyrka likaledes 4 mark
lödigt silfver, men af dem skulle tillverkas icke blott en kalk, utan
äfven en pixis ’till förvarande af det heliga brödet (eucharistia) /. Hr
Karl Estridsson testamenterade år 1286 till klosterfruarna i Gudhem
en mark guld jämte hundra ädelstenar för tillverkande af en kalk.
Värends lagman hr Nils Sigridsson skänkte år 1299 i sitt testamente
till Gårdsby kyrka, ej långt från Växjö, två mark rent silfver, af hvilka
en kalk skulle förfärdigas, samt ett litet guldkors, som han hade fört
med sig från det Heliga landet, till samma kalks förgyllande. År 1329
omtalas en förgylld kalk af 7 mark rent silfver. År 1330 skänkas
100 mark penningar till en guldkalk. K. Magnus Eriksson och hans
gemål testamenterade år 1346 till högaltaret i Vadstena klosterkyrka
en kalk af sju mark guld, en kalk af sex mark silfver gjord med smält
(emalj) och en förgylld kalk af fyra mark silfver, till Lunds
domkyrka en kalk af fem mark guld. Vidare skänkte k. Magnus till fem
utländske vallfartsorter en kalk af sex mark guld och till fyra, af

fyra mark guld. Uppsala domkyrka fick till minne af hertigarne

jag något derefter fäste pastors — icke den nuvarande — uppmärksamhet
derpå, att församlingen icke egde rätt att utan vidare skänka bort bilden,
erhöll jag ett nytt exemplar af samma protokoll, i hvilket står i stället för
Nordiska museet Statens Historiska Museum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free