Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMM. 667
ska kyrkan och i våre dagar kallas kalkkläde. I medeltidslitteraturen
förekommer icke detta namn, men väl omtalas sjelfva föremålet, hvars
medeltidsbenämning var strik. Kalkklädet var af olika beskaffenhet,
allt efter betydelsen af den gudstjenst, vid hvilken det användes.
I ett bref af år 1312 heter det: För att vid de förnämsta
gudstjensterna skyla patenen till högaltarets kalk gifva vi ett aurifrigeratum,
på svenska gulrænt strik. n. 1329 omtalas en kalk och en vitta,
kallad strik gulrent, hvilken hör till denne kalks paten, år 1334
ett stryk till kalkens paten, år 1346 fyra strik att hafva öfver
patenerne. 1 År 1382 skänkes till högaltaret i Strängnäs domkyrka ett
guldrandadt strik.
Ordet strik betecknade ursprungligen ett slag af dyrbart tyg. År
1346 omtalas strik af gulräntstrik och en palla altaris af samma
slags tyg (jfr i det föregående artiklarne Drägt och Altare). Strik
är ock namn för ett qvinligt hufvudkläde. I en af fru Birgittas
uppenbarelser heter det: »När du lägger strik eller hvif å ditt hufvud,
hvarmed håret sammanbindes.» Att striket täckte icke blott håret,
framgår af ett uttryck i Vadstena klosterregel: »Systrarna skola hafva
ett hvitt strik medh kinlaghu», d. v. s. sådant att det gick ned
för kinderna. På latin kallades detta strik peplum eller velum capitis.
I den latinska öfversättningen af fru Birgittas uppenbarelser återgifves
strik eller hvif med vitta aut velum). Ordet gulrænt betyder helt
enkelt ’med guldränder’. Den nyss åberopade urkunden af år 1329
omtalar icke endast en ’vitta dicta strik gulrænt’, utan ock ett ’strik
med gulrænder’. 2
KAMM.
Kammar af elfenben förekommo under början af medeltiden — till
in i 1200-talet — vid messan till att användas vid ordnandet af den
tjenstförrättande prestens hår och räknades derföre till altarets
tillbehör. För biskop, som vigdes till embetet, gjordes en särskild kamm,
medels hvilken hans hår ordnades, sedan hufvudet hade blifvit smordt
med olja. Denne kamm var derefter biskopens egendom och följde
honom i grafven.
Någon liturgisk kamm finnes ej i Sverige bevarad. Ej heller har
jag funnit någon sådan omtalad i svenske urkunder.
KANNOR. Se Amplar.
1 Striket eller kalkklädet var icke detsamma som korporalet.
2 Strik såsom qvinligt hufvudkläde förekommer äfven under formen silkestrik,
på latin teristrum (1346).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
