Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680 KORS.
biskoparne, och de svenske biskoparne ansågo, att då en erkebiskop
ej hade rättighet att i en annan kyrkoprovins bära sitt pallium, så
hade han ej heller rätt att låta framför sig bära sitt kors.
Något kors af denna art har icke blifvit i Sverige bevaradt.
När korset hade blifvit en symbol för kristendomen, var det
naturligt, att den kristna trons bekännare i vårt land, hvilke tillhörde ett
slägte, som älskade prydnader, skulle använda korset som prydnad
och bekännelsetecken. I den första tiden kunde ifrare för den nya
tron vilja framhålla sin ändrade ställning genom att ikläda sig korsets
tecken. Andre, mera svage och fruktande, i synnerhet under tider,
då motstånd gjordes mot den nya tron och seden, sökte väl att icke
genom sitt yttre röja sin bekännelse. Men kristendomen vann ju allt
mera insteg, och då blef korset allt mera användt som prydnad.
†n
nlal p2.
Kors.
På Björkön i Mälaren har dr Hjalmar Stolpe undersökt en
grafplats, hvilken uppenbarligen är Sveriges äldste kristne kyrkogård. I
dennes grafvar hafva små kors hittats, som tydligen varit burna (fig.
558 och 559). Det har till och med händt, att ett litet byzantinskt
guldkors, afsedt att bäras, kommit till Sverige (fig. 560).
Det första af Björkökorsen är så enkelt, att vi ej kunna derifrån
hemta några upplysningar. Det andra utmärker sig genom de
filigranornament, som täcka framsidan; filigrantekniken var mycket på modet
i Sverige under öfvergången från den hedna till den kristna tiden.
Kors torde, jämte andra dyrbarheter, hafva inkommit från utlandet 1
och kunnat vara använda till en början äfven af hedningar, hvilke
icke fäste sig vid deras betydelse, men så snart kors börja uppträda
Fig. 553—560. Efter original i Statens Historiska Museum.
1 Jag vill visserligen icke säga, att alla de föremål, som förekomma i de store
silfverskatterne, hörande till denna öfvergångstid, äro af främmande ursprung.
Jag antager tvärtom, att de flesta äro af inhemsk tillverkning, om än delvis
under utländskt inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
