Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688 KKUCIFIX. KUDDAR.
sammanbindningsbanan. På framsidan ses den korsfäste, hvars namn
ihesus är fördeladt på de fyra korsflikarne. På baksidan ses Vår fru
och hennes namn Maria.
Om korsets betydelse i allmänhet och om korsets olika under
medeltiden använde former får jag meddela upplysningar i ett annat
sammanhang.
KRISMA, KRISMOKAR. Se Oljekar.
KRUCIFIX.
Ordet har i nutidens språk blifvit neutrum (liksom kor,
ursprungligen samma ord som kören). Krucifix betyder helt enkelt den Kors-
f. .E
li i piil;
111 S2;4t
EVASN — !
AFinè =* ry- ii
æ HUA
565. Relikkors.
fäste (cruci fixus) och skall således vara maskulinum. Om krucifix
jfr dels triumfkors s. 473 och kors s. 668.
KUDDAR.
När Laurentius Petri omtalar de föremål, som den romerska kyrkan
använde och han fann öfverflödiga, nämner han äfven ’bolster på altaren’.
Jag antager, att han med detta uttryck förstår de dynor eller kuddar,
mot hvilke de vid gudstjensten använde böckerna stöddes. Något
specielt katolskt kunna desse icke haft. Jag har ej funnit dem omtalade
i urkunderne, ej heller finnes någon ende sådan kudde från medeltiden
Fig. 565. Efter original i Statens Historiska Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
