Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAD. LINDAR. LITURGISKA FÄRGER OCH MATERIAL. 689
i behåll i Sverige, så vidt jag vet. Sådane kuddar hafva emellertid
använts äfven under vår lutherska tid. 1
LAD.
I en urkund af år 1366 omtalas ’prydnader för altareklädena
kallade ladh’.2 Uttrycket altarekläde är temligen sväfvande, ty dermed
kan förstås såväl de kläden, som funnos på altaret, på dess öfver- och
dess framsida, som ock de kläder, som den vid altaret
tjenstförrättande presten bar. Söderwall öfversätter i sin ordbok öfver det svenska
medeltidsspråket ladh med ’såsom prydnad brukadt band eller bräm’.
Ett gull-lad omtalas som bindel kring håret, hvilket icke kan här vara
åsyftadt. Äfven förekommer i medeltidssvenskan ordet kapoladher.
Föremålet i fråga är tydligen af mindre betydelse och har möjligen
snarare hört till prestens drägt än till altarets beklädnad.
LAMPOR. Se Belysning.
LINDAR.
I en af den hel. Birgittas uppenbarelser omtalas, att presten
omgjordar sig med en linde. Den latinska texten använder ordet
cingulum. Jfr i det föregående Drägt.
LITURGISKA FÅRGER OCH MATERIAL.
Under den första tiden var hvitt den färg, som användes för den
presterliga drägten och för altarets beklädnad, på sin höjd med
påsydda band af annan färg. Under 1000-talet förekom, i motsats
till det tidigare bruket, en myckenhet af färger. De dyrbare
österländske väfnaderne började sprida sig öfver vesterlandet, och när man
var villig att till kyrkorna skänka af sitt dyrbaraste, voro de kyrkliga
1 Från den lilla Kungsåra kyrka i Vestmanland hafva tvänne sådane kuddar
kommit till Statens Historiska Museum. De voro på öfversidan prydde med
vapensköldar, som påminna om kurfurstendömet Pfalz’. En i ene kudden
hittad anteckning uppgifver, att öfversidan å hvardera kudden var en
trumpetfana, som en mönsterskrifvare efter slaget å Hvita berget vid Prag år 1620, i
hvilket kurfursten Fredrik V af Pfalz led nederlag, räddat och sedermera
skänkt till biskopen i Würzburg. Under det trettioåriga kriget blef Würzburg
intaget af Svenskarne, och hvarjehanda blef annekteradt. Kuddarne äro skänkte
till Kungsåra kyrka af en person, som af k. Gustaf II Adolf varit använd som
diplomatisk agent.
Ornamenta pro vestibus altaris dicta ladh.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 3. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
