Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696 OBLATER. OBLATASKAR.
hvilket senare stundom användes substantiviskt, uppställt den
skilnaden, att hostia betydde det invigda brödet. Båda orden användes
emellertid omvexlande. Af oblata bildades det svenska ofläte eller
öfläte.
I erkebiskop Nils Ragnvaldssons stadgar säges, att hostian skall
vara hel, fast (solida) och ej gammal. Först under senare delen af
1000-talet fick hon den nuvarande formen och utseendet. Öblaterne
tillverkades vid hvar kyrka med tillhjelp af s. k. oblatjern, fyrkantiga
skifvor med insänkte, medels ett passande tecken utmärkte rundlar, i
hvilke den osyrade degen lades, och försedde med två långa skaft.
Sådana oblatjern hafva förvarats i en annan kyrka (fig. 575—577).
— ——— 2 =
578. 579
Oblataskar.
OBLATASKAR.
OÖblaterne förevisades i monstranser och förvarades i pixider eller
ciborier. I den föregående artikeln under sist nämnde rubrik har jag
omtalat kar för oblater, försedda med fot. Fot saknas stundom å helt
små oblataskar, hvilke naturligtvis gå in under den allmänna
benämningen pixis, men synts mig, för de två antydde egenskapernes skuld,
kunna behandlas för sig.
Jag kan här meddela två exempel: fig. 578 visar en romansk
oblatask af koppar med emalj, en form, som under medeltiden var
Fig. 578 och 579. Efter original i Statens Historiska Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
