Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 4. Kyrkliga kärl, redskap och drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710 RINGELOCKOR.
vara tvifvel underkastadt, att ju Cantabona i Skara var en klocka —
den äldsta svenska, som finnes omtalad, ehuru visserligen många äldre
hafva kunnat förekomma. En klocka i Bonderups kyrka i Skåne,
gjuten år 1536, säger: Maria is mine name. En klocka i Länghems
kyrka, Vestergötland, säger:
exorcisata
Elisabeth sum vocata.
Vid dopet förekom afsvärjelse af djefvulen, och inskriften betyder
således: i dopet erhöll jag namnet Elisabeth. En annan klocka i
samma kyrka, gjuten år 1394, säger: Martinus so is mine name.
Om klockor och klockgjutare har jag redan talat del 1 s. 500 f.
Till hvad jag der sagt må nu fogas följande. 1
Klockan bestod af en mantel, upptill försedd med en krona, som
gjorde upphängningen möjlig. I mantelns öfverste del var kläppen
fäst. Formen var alltid i hufvudsak densamme, men vexlade dock
något under tidens lopp. I Näfvelsjö kyrka i Småland förekommer
en klocka, som saknar inskrift och således all urkundlig uppgift om
åldern, men som helt visst är mycket gammal. Till formen påminner
hon mycket om klockan i Magleby på Möen, hvilken C. Nyrop afbildat
såsom mycket gammal. 2 Någon brukbar teckning af Näfvelsjö-klockan
har jag icke till mitt förfogande. I stället afbildar jag (fig. 592) en
klocka af samme grundform från Norra Nöbbelöfs kyrka i Skåne.
Hon saknar alla inskrifter.
Skånske klockgjutare har jag omtalat del 1 s. 503. En Thomas
figulus har, enligt en uppteckning af inskriften å en sedermera
nedsmält klocka, arbetat för Södra Vings kyrka i Vestergötland. Johannes
Leenknecht har år 1394 gjutit en nyss omtalad klocka för Länghems
kyrka i samma landskap. En Johannes — samme man? — har år
1418 gjutit en klocka för Lena kyrka i samma landskap. Denne
senare har — att döma efter märket — jämte en Henrik gjutit ett
dopkar för Berghems kyrka, också i Vestergötland. För samma
Länghems kyrka har en Jacobus Wacheuens gjutit en klocka år 1469. En
Pedher clokkaghiuthare ij Vesterby har år 1526 gjutit en klocka för
den ena af de två Rytterns kyrkor, som fordom funnos i
Vestmanland. 3 Samtidigt med honom verkade den redan i del 1 omtalade
Ulf Sunesson i Skeninge, hvars klockor förekomma i Östergötland,
Småland och Kinds härad i Vestergötland. När han i formen fäste
matriserne för inskriftens bokstäfver, glömde han ibland, att de skulle
1 Ånnu under reformationstiden fingo klockor namn. En år 1549 för Petri kyrka
i Malmö gjuten klocka hade namnet Katarina, en följande år för Trelleborgs
kyrka gjuten klocka hette Magdalena.
2 Han hänför henne till tiden omkring år 1250. Om Danmarks Kirkeklokker og
deres Støobere i Kirkehistoriske Samlinger serie 3, del 4, s. 176. Antagligen är
hon icke obetydligt äldre. Från Näfvelsjö kyrka härstamma de två praktfulla
emaljkorsen, som äro omtalade i det föregående (s. 673).
3 De båda församlingarna hafva nu gemensam kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
