- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Tredje delen /
739

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÖCKER FÖR GUDSTJENSTEN. 739

Hon följde i messan efter gradualet med dess tillägg. Märkligast
bland seqvenserna äro Veni, sancte Spiritus, Stabat mater och Dies iræ.
Tractus. Versikel, som sjöngs i messan efter gradualet, då
ritualboken bars från epistel- till evangeliisidan.
Versus, versiculus. Kort text, föredragen af en solostämma
omedelbart före eller efter en körsats. Versikel är en kortare vers. Om
flere verser följde efter hvarandra, kallades den siste versikel.

För den dagliga gudstjensten och för de ännu mera högtidliga
messorna behöfdes skrifna handledningar. Det var för mycket för att
kunna anförtro det åt minnet, och för öfrigt äfven det bästa minne
kan svigta, och något oriktigt fick icke förekomma i gudstjensten.
Inom hvart stift kunde i många fall seden vara olika, och måste
derföre handböcker utarbetas efter hvart stifts sed.

De vanligast förekommande liturgiska böckerna voro följande. 1

Antiphonarium, antiphonale, liber responsalis innehöll ord och musik
till de delar, hufvudsakligen antifoner och responsorier, af gudstjensten,
hvilke icke tillhörde messan.

Breviarium innehöll texten till alle gudstjenstens delar utom
messan.

Ordet antyder något som är ’kort’, och breviariet har under olika
former gjort sig förtjent af namnet. Intill vid pass år 1200 gaf
breviariet anvisning om gudstjensten och innehöll endast rubrikerne eller
reglorna samt begynnelseorden af det, som skulle läsas eller sjungas.
Hele texterne kunde icke intagas, ty i dem ingick bland annat så
godt som hele bibeln, hvilken skulle vara uppläst under loppet af
hvart år. Vid den nämnde tidpunkten voro en mängd förkortningar
vidtagna, då kunde allt, som skulle läsas eller sjungas, intagas i en
enda bok, hvilken sålunda var ett plenarium, men i förhållande till
den tidigare formen ctt sammandrag, hvadan namnet breviarium
sålunda fortfarande var befogadt. 2

Breviariet innehöll temporale (texterne för hvardagarnes samt sön-
och andre högtidsdagars gudstjensttimmar), sanctorale (texterne för
helgondagarne), psalterium (Davids psalmer) och hymnarium.

Graduale innehöll ord och musik till den del af messan, som
utfördes af kören. I gradualet förekommo följande 5 delar: 1. proprium
de tempore (det som gäller alle sön- och festdagar), 2. proprium de
sanctis, det som gäller helgondagar, 3. commune sanctorum (den
gemensamme ritualen på helgonens dagar), 4. ordinarium missæ (sjelfva
messan) och 5. modus respondendi (i messan förekommande responsorier).

Horarium. Samling af allt det, som förekom vid de kanoniska
tiderna (jfr det följande).

1 Jfr Geetes upplaga af Jungfru Maria örtagård.
2 Jfr Bäumer, Geschichte des Breviers, s. 337.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 5 11:42:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/3/0747.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free